Falkhallen kvällstid
inte lika grå och tråkig
Nyfallen snö, blåljus och gatly
se
Nyfallen snö, blåljus och gatly
se
Falkhallen, en ny vägg i stadsbilden
I helgen invigs Falkenbergs gymnasieskolas idrotts- och estetlokaler. Gymnasieskolan består av gamla ombyggda industrilokaler och i samma anda är den nya byggnaden uppförd i utkanten av centrum.
Det är en låda fullproppad med finesser som eleverna glädjer sig åt och det har talats mycket om dans- och teaterlokalen, en "black box". Förutom fronten går hallens yttre också på temat "black" till de intillboendes förtret.
Ska det bli Falkenbergs nya kulturhus är det inte mycket av det yttre som bidrar till någon livad inspiration...
Det för väl snarare tankarna till en ordinär stormarknad. Där det viktigaste verkar vara en bilparkering så nära entren som möjligt.
Det mest upplivande som jag kunde se var en färgglad bil vars förare letade parkering...
...ett par ungar i färglada jackor och invigningsballongerna.
En fråga som ändå på detta sätt fått sin lösning är att den nu några år gamla statyn av Stellan Bengtsson fick en plats att stå på.
Till en kostnad av 150 miljoner kr... plus en del för hallens teknik och inredning.
När den nu ändå står där, Folkhallen (som en skyldig politiker vill kalla den), får vi hoppas att det som ska komma att utspelas i hallen blir något att
se.
Det är en låda fullproppad med finesser som eleverna glädjer sig åt och det har talats mycket om dans- och teaterlokalen, en "black box". Förutom fronten går hallens yttre också på temat "black" till de intillboendes förtret.
Ska det bli Falkenbergs nya kulturhus är det inte mycket av det yttre som bidrar till någon livad inspiration...
Det för väl snarare tankarna till en ordinär stormarknad. Där det viktigaste verkar vara en bilparkering så nära entren som möjligt.
Det mest upplivande som jag kunde se var en färgglad bil vars förare letade parkering...
...ett par ungar i färglada jackor och invigningsballongerna.
En fråga som ändå på detta sätt fått sin lösning är att den nu några år gamla statyn av Stellan Bengtsson fick en plats att stå på.
Till en kostnad av 150 miljoner kr... plus en del för hallens teknik och inredning.
När den nu ändå står där, Folkhallen (som en skyldig politiker vill kalla den), får vi hoppas att det som ska komma att utspelas i hallen blir något att
se.
Från min sida sett,
andra sidan...
...så är det ju viktigt att begripa att den som fått sig en "törn" måste få en chans att plocka ut den. Kanske leva ut den.
Eftersom det nu hör till livet så är det ju inget jag kan avfärda med "självförvållat" och vända ryggen åt eller i värsta fall "strö salt i såren".
Att ta till sig att det är en del av livet, en del av oss, borde ge mig insikten att det är synnerligen onödigt att medvetet ge andra en törn, att omge mig med törne för att skydda mig och mitt.
"Taggarna utåt" är ju ett rätt vanligt uttryck. Om du funderar över vad du säger när du säger det så har det ett innehåll lika djupt som gårdagens fråga kan öppna: Så, hur är det?
Man brukar ju säga att den fotbollsspelare som koncentrerar sig på motståndarens målvakt kommer att träffa målvakten med bollen och "missa" målet. Den som ständigt känner att den måste koncentrera sig på alla törne på livets törnbeströdda stig har svårare att se de fria utrymmena där foten kan få plats för en behagligare tillvaro.
Jag ska inte vara någon amatörpsykolog men ibland är det bara viktigt att ge tid för svaret på frågan. Våga förvänta sig ett ärligt svar. Vara tyst, inte svara på den själv, men absolut bjuda på mig själv och det fria positiva utrymme jag möjligen
ser
...så är det ju viktigt att begripa att den som fått sig en "törn" måste få en chans att plocka ut den. Kanske leva ut den.
Eftersom det nu hör till livet så är det ju inget jag kan avfärda med "självförvållat" och vända ryggen åt eller i värsta fall "strö salt i såren".
Att ta till sig att det är en del av livet, en del av oss, borde ge mig insikten att det är synnerligen onödigt att medvetet ge andra en törn, att omge mig med törne för att skydda mig och mitt.
"Taggarna utåt" är ju ett rätt vanligt uttryck. Om du funderar över vad du säger när du säger det så har det ett innehåll lika djupt som gårdagens fråga kan öppna: Så, hur är det?
Man brukar ju säga att den fotbollsspelare som koncentrerar sig på motståndarens målvakt kommer att träffa målvakten med bollen och "missa" målet. Den som ständigt känner att den måste koncentrera sig på alla törne på livets törnbeströdda stig har svårare att se de fria utrymmena där foten kan få plats för en behagligare tillvaro.
Jag ska inte vara någon amatörpsykolog men ibland är det bara viktigt att ge tid för svaret på frågan. Våga förvänta sig ett ärligt svar. Vara tyst, inte svara på den själv, men absolut bjuda på mig själv och det fria positiva utrymme jag möjligen
ser
Hej, hur är det?
Ja... nej,
det är väl... bra.
Vem har sagt att vägen är enkel bara för att himlen är blå...
Det är normalt med en "törn" nu och då. Frågan är väl bara om dom fastnar och blir sittande. Då gör det ont hela vägen sedan. Så egentligen är det väl mera förmågan att ta ut dom som är viktigare än att inte trampa på dom.
Rosor utan törnen är ett mänskligt påfund, inget naturligt. Det naturliga är att dom finns och att dom ska tas ut om dom fastnar. Jag är inte bättre än andra på dethär. Men, när vi försöker skapa en tillvaro utan, vad är det då vi inte vill höra eller
se
det är väl... bra.
Vem har sagt att vägen är enkel bara för att himlen är blå...
Det är normalt med en "törn" nu och då. Frågan är väl bara om dom fastnar och blir sittande. Då gör det ont hela vägen sedan. Så egentligen är det väl mera förmågan att ta ut dom som är viktigare än att inte trampa på dom.
Rosor utan törnen är ett mänskligt påfund, inget naturligt. Det naturliga är att dom finns och att dom ska tas ut om dom fastnar. Jag är inte bättre än andra på dethär. Men, när vi försöker skapa en tillvaro utan, vad är det då vi inte vill höra eller
se
Vinter på N37
Vaktmästaren var här och skottade i tisdags!
Det var länge sedan det låg snö en längre tid i Falkenberg. Kyligt har det varit tidigare år också men inte så kallt så länge.
Nu kan vi inte mäta oss mot inlandet, sydsvenska höglandet eller fjällen. Eller för den delen Oxfordsheire har det visat sig. Men när det kommer så sällan och solen plötsligt lyser över sta´n så kan jag inte motstå att förmedla några bilder som jag tog på vägen mot idrottshallen där jag skulle se IF Böljan vinna Nyårscupen på trettondagen. Det kan ju tyckas vara skamligt att stå inne till solen gått ner i en svettig idrottshall en sådan dag. Men lika sällan som solen lyser över snö i Falkenberg vinner IF Böljan Nyårscupen!
Så...
...så här såg det ut och ser det ut, fortfarande. Notera att man plogat!
Härligt svepande ljus med långa skuggor över snön i Badhusparken.
Isen har lagt sig över Ätran och det är en kylig promenad som bjuds alla som sin vana trogen promenerar ut mot båthamnen och Skrea strand. Men en såhär vacker dag står man ut även om vinden kyler och man fry...
ser
Weston on the Green
Efter London åkte vi hem till Elin och om jag tycker om att utforska storstäder så är det inte så att jag inte bryr mig om mindre platser. Det finns spännande saker överallt! Och inte bara spännande saker. Fotograferar man så måste man intressera sig för ljuset. Måste och måste... jag gör det i alla fall. Så här kommer några bilder från promenader i Elins hemtrakter.
Ser ni ljuset på stolpen? Inte mycket, men avgörande.
Här är det själva källan, en blek vintersol genom den typiska engelska dimman...
Här försvinner den lilla färg som finns bort i dimman och i det klara nedre hörnet min följeslagare på dessa promenader.
Han är utrustad med finurliga dubbar som kommer väl till pass när han speglar sig i isen.
En spegling reflekterar också ljus och man kan tydligt se en viss ängslan hos Rocky när han ser hur han ser ut. Lyckligt skitig efter spännande kaninhål men vad ska matte säga!? För att inte tala om det bad som förmodligen väntar, huuu!
Rocky fick sitt bad och vi andra gav oss iväg till en kyrka där ett Hunting-sällskap samlats för att lyssna på sin kör och ta del av bibelord i juletid. En kul tillställning i en kyrka som nyligen byggts om för att tillfredställa det lilla samhällets behov av samlingssal. Bänkarna hade tagits bort mitt i kyrkan och allt efter behov möblerades kyrkan om beroende på om det skulle vara långbord eller mingel.
Eller som här när månglarna tar över predikstolen för att auktionera ut en tårta.
Visserligen med motiv från kristi födelse... intressant eller hur?
Efter månglet fortsatte minglet...
Nästa dag sken solen och det var naturligtvis ett helt annat ljus över byn. Underbart tänkte jag och gav mig ut. Då står där en engelsk fårskalle...
"...solsken? Här är vi rustade för regn sir...
...så! Fick ni med det mot den mörka bakgrunden sir? Inte en dag utan lite regn. Och ibland får man ordna det på egen hand. Yes sir!"
Suck!
Det här var på juldagen och då firar man jul i det här landet. Så det var dags att ta sig hem till The Lays. Där serverades kalkon och till kvällen vankades det julklappar.
(I ljuset från fönstret, om än lite skarpt, får granens kulor och glitter extra lyster.)
Precis som hemma... fast på fel dag. Men här i England är man lika glada för det. En del saker är på nå´t sätt fel men känns rätt ändå till slut. Sån´t kan man bli var...
se
Ser ni ljuset på stolpen? Inte mycket, men avgörande.
Här är det själva källan, en blek vintersol genom den typiska engelska dimman...
Här försvinner den lilla färg som finns bort i dimman och i det klara nedre hörnet min följeslagare på dessa promenader.
Han är utrustad med finurliga dubbar som kommer väl till pass när han speglar sig i isen.
En spegling reflekterar också ljus och man kan tydligt se en viss ängslan hos Rocky när han ser hur han ser ut. Lyckligt skitig efter spännande kaninhål men vad ska matte säga!? För att inte tala om det bad som förmodligen väntar, huuu!
Rocky fick sitt bad och vi andra gav oss iväg till en kyrka där ett Hunting-sällskap samlats för att lyssna på sin kör och ta del av bibelord i juletid. En kul tillställning i en kyrka som nyligen byggts om för att tillfredställa det lilla samhällets behov av samlingssal. Bänkarna hade tagits bort mitt i kyrkan och allt efter behov möblerades kyrkan om beroende på om det skulle vara långbord eller mingel.
Eller som här när månglarna tar över predikstolen för att auktionera ut en tårta.
Visserligen med motiv från kristi födelse... intressant eller hur?
Efter månglet fortsatte minglet...
Nästa dag sken solen och det var naturligtvis ett helt annat ljus över byn. Underbart tänkte jag och gav mig ut. Då står där en engelsk fårskalle...
"...solsken? Här är vi rustade för regn sir...
...så! Fick ni med det mot den mörka bakgrunden sir? Inte en dag utan lite regn. Och ibland får man ordna det på egen hand. Yes sir!"
Suck!
Det här var på juldagen och då firar man jul i det här landet. Så det var dags att ta sig hem till The Lays. Där serverades kalkon och till kvällen vankades det julklappar.
(I ljuset från fönstret, om än lite skarpt, får granens kulor och glitter extra lyster.)
Precis som hemma... fast på fel dag. Men här i England är man lika glada för det. En del saker är på nå´t sätt fel men känns rätt ändå till slut. Sån´t kan man bli var...
se
IF Böljan Nyårscupen
Först straffläggning till vinst i semi...
Gissa vem som slog in den avgörande straffen...
Padde ska i ärlighetens namn också ha ett erkännande för sin avgörande insats som reservmålvakt.
Sedan finalseger och IF Böljan står som segrare i Nyårscupen.
Då får man pri...
ser!
Gissa vem som slog in den avgörande straffen...
Padde ska i ärlighetens namn också ha ett erkännande för sin avgörande insats som reservmålvakt.
Sedan finalseger och IF Böljan står som segrare i Nyårscupen.
Då får man pri...
ser!
Streets of London
Vi återvänder till Hyde Parks utkanter och vår hotellbakgata med alla restauranger, Queensway. Det var första dagens kväll och vädret hade börjat lugna ner sig. Så därför tog jag lite "gatufoto"...
...eller "grändfoto". Mysigt ställe med grekisk mat och tango i en liten avkrok mitt i London!
Efter en god natts sömn så gav vi oss ikast med andra delar av London city och som vanligt hade vi ett mål och sedan gick vi på måfå för att överraskas. Jag förundras ibland över arkitektur som jag tycker vore värd en front mot en större gata
Men i en stad som London duger det väl med Shaftesbury ave ;)
Det visade sig att vi gick utmed Endell st. och plötsligt fann vi en guldgruva...
Här ägnade vi en stund och Elin fyndade julklappar.
Ett av målen för dagen var Covent Garden
Här infann sig lite marknadskänsla av doften och röken från brända kastanjer, trängsel och juldekorationer.
Vad sägs om Rudolf i storformat...
Inne i Covent Garden blev det mer och en tomtealf eller vad man ska kalla honom
delade ut kyssäkta mistel.
Efter välbehövlig fikapaus och några butiksinspektioner, som i vissa fall slutade med att saker slank ner i julklappskassen, så gick vi utmed Regent st
På väg mot passager och märkesbutiker på Carnaby och Marshall st.
Man kan juldekorera på många spännande sätt.
För att ni inte ska tro att vi var ensamma där på gatorna i London några dagar före jul, så avslutar jag med ett par bilder från Oxford st på väg mot Marble Arch...
...där vi skulle med en buss till det riktiga Oxford.
Jag tycker om att utforska storstäder och kan vandra länge bland folk och byggnader. Chans till möten om man inte bara rusar på. Och det finns mycket att uppleva, upptäcka, lära och
se
-19 och lite fruset
Vackert så det gör ont i fingrarna när vi ger oss ut i naturen för att fånga det fantastiska vinterljuset. -19 grader det upplever vi sällan om vi inte ger oss upp till Monica i Kärr. Hjalmar och jag gav oss ut i nysnön och det låga svepande solljuset för att fotografera. På något sätt försöka skildra det sköna i den bitande kylan.
Snökristallerna lägger sig lätt och försiktigt som bomullstussar på torra blomställningar och grässtrån...
...glimmar och gnistrar intensivt av solens strålar som ger ett lätt gult och varmt ljus mot det kalla blå.
Vid Oset, Dalstorpssjöns utlopp, var inte mycket av vattenfallet synligt. En rännil fortsatte trotsigt sin färd mot Västerhavet.
Det ska till mer än 19 grader innan allt vatten fry...
ser
Snökristallerna lägger sig lätt och försiktigt som bomullstussar på torra blomställningar och grässtrån...
...glimmar och gnistrar intensivt av solens strålar som ger ett lätt gult och varmt ljus mot det kalla blå.
Vid Oset, Dalstorpssjöns utlopp, var inte mycket av vattenfallet synligt. En rännil fortsatte trotsigt sin färd mot Västerhavet.
Det ska till mer än 19 grader innan allt vatten fry...
ser
