Sommarsolståndet lite som det passar
Att fira sommarsolståndet när det inträffar är aldeles för dyrt och därför kom någon på att midsommar alltid inträffar på en lördag! Möjligen en av Allan Karlssons alla enkla lösningar på världsliga kriser och problem, vem vet?
Sol och moder jord får vackert finna sig i att denna svenskaste av alla riter inte infaller när natten är som kortast utan när firandet blir som kortast i produktionen. Med det följer att midsommarafton alltid infaller på en fredag. Faktiskt fredag närmast före den lördag som blivit midsommar. Annars kunde man ju hoppats på att den skulle infallit fredagen innan för att liksom omgärda sommarsolståndet så kunde vi fått till en karnevalsvecka. Alé alé alé!
Så vad firar vi då så fogligt på "midsommarafton"? Att nu har vi äntligen passerat årets kortaste natt och har åter tagit några steg på vägen mot mörkare tider...suck!
Egentligen är det mängder med saker vi gör och firar som vi nog inte har någon aning om varför det firas när det firas och inte när det egentligen inträffar och skulle firas. Hur blev det så, vem bestämde och varför?
Jag har läst en sanslöst rolig bok som sätter fingret på ett och annat och reviderar 1900-talets historieskrivning på ett underbart sorglöst och underhållande sätt...
Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann av Jonas Jonasson.
Det var länge sedan jag skrattade högt när jag läste en bok. Skulle du som jag läsa när du pendlar med allmänna kommunikationsmedel kommer du dra till dig en och annans uppmärksamhet det kan jag lova!
Läs den!
Nu ska du få ännu en bild av det riktiga sommarsolståndet fast i lite annat ljus än den förra. Och vem kan säga vad som är rätt eller fel? Det är i alla fall vackert.
Solen har varit oss nådig och givit rikligt med ljus för allt levande de gågna dagarna och det har även jag tagit vara på. När jag inte hängt vid sidan av en fotbollsplan för att filma Hjalmars alla brytningar, långbollar och glidtacklingar har jag ägnat mig åt eget foto.
I gamla stan vid gamla järnvägsvallen finns en liten rosenpark som bjuder rosenprakt
och massor av fotgrafisk inspiration och motiv. Tunnt, skirt, vackert, doftande och lockande.
Men rosor är inte rosor utan försåtliga törnen.
Så en till synes blodfull tagg får avslutningsvis symbolisera det sommarsolstånd vi firar lite som det passar i en lång rad av livets kompromis
ser
Sommarsolståndet
och får under tiden lite stöd av fyrlju
set
Lax Games Falkenberg
I tio timmar höll dom på! Och som du ser, till och med solen ly
ser
På en ö som håller vad den klövar
Hallands Väderö en solig dag i maj och jag förväntade mig inte kreatur...
Närhet är trygghet för den blyge.
Andra utstrålar mer trygghet.
Lite loj men ändå koll.
Och så den lite mer orädde.
Kan jag få äta ifred eller...
Varför blev det detta jag fastnade för. En tillfällighet eller något undermedvetet? Något för dig att kommentera objektivt
sett
Paris rätt upp och ner
Så lite högre från Triomphe Etoile
Nu räcker det inte med detta utan vi tar sikte på lite högre höjder
Tour Eiffel
Rätt upp och ner
Lite speciell känsla, eller hur?
Men vad vore callemedse utan lite andra perspektiv på upp och ner. I Paris som i alla städer blir skillnaderna tydligare och tydligare. Och som Hjalmar noterade, det är skillnad på dom som flockas likt flugor runt turisterna och tigger och dom som verkligen står utanför.
Det här var fint jämfört med dom som ordnade bostad av kartonger och madrasser. Vi kan fantisera här hemma om en bostad i Paris utmed Seine och tänka "upp". När vi gick här så gick nog tankarna mer "ner".
Så avslutar jag med en kille som siktar högt
Är det dax för byte på toppen eller bara servi
ce
Paris i bilder
Se där, Sacré Coeur. Och ja bilen är till salu tel +33 06 35 42 00 04
...jag hoppas det inte är bilen som brinner!
Dom har funnit en egen nisch i Paris.
Någon har nått den eviga vilan på andra sidan...?
I ett annat tempel på denna sidan. Månglarnas teater, där vi alla spelar roll...
...eller inte vill.
http://lesvisagesdegregos.com/
I Paris är det spännande att gå lite vil
se
Det var 29 år sedan!!!
Jag har varit i Paris många gånnger sa jag till sonen, så det ska bli kul att få återse den stan och visa dig. New York var ju en gemensam första upplevelse och London likaså, men Paris där kan jag... Men så när jag uttalade årtalet 1981 som var senaste gången jag var där började jag fundera... Det är ju 29 år sedan!!! Hur gammal är jag!? Visserligen är det en världsstad med lång historia men vad kan inte ha hänt där på nästan 30 år? Det är klart att dom mest kända landmärkena flyttar man inte på men det är ju stadens alla olika områden med sin atmosfär som känns speciell. En fantastisk kulturell häxkittel och en "gatuteater" av rang med många caféstolar för åskådare.
Vem har inte suttit som turist på en caféhörna och bara... ahhh
Turisterna tar aldrig slut och beter sig ganska lika...
En fransyska i Metron är bra mycket trevligare än en i kyldisken på ICA...
Sevärdheterna står kvar likt sovande skönheter bakom rosens törne...
Nya urgamla miljöer som jag innan bara sett från utsidan ger fotografiska utmaningar...
Och så nå´t nytt...
...en garcon som staden varligt tar hand om och bjuder in. Kanske viskar den historiska hemligheter och koder i hans öra eller uppmuntrar den honom att rebelliskt söka sin egen väg genom stadens alla nya gallerier och miljöer. Sådant som ligger i tiden och som han kan orientera sig i. Eller kanske bara ett ord på vägen om hur han ska hantera en faders åsikter om vad man ska akta sig för och vad som är värt att
se
