Se och ge

Idag hade jag förmånen att invigningstala vid vernisage av en fotoutställning i Vessigebro. En utställning av tre fotografer med olika fokus men ändå mycket gemensamt. Som att "se bilden", kanske till och med "ana" bilden och därmed få chansen att fånga den. Det hänger många fantastiska bilder i Vessige.
De här fotograferna fångar också sådant som finns idag, just nu men inte i morgon. Människor, miljöer och saker. Det får oss andra att se och minnas. Det kanske också får några att bli uppmärksamma på vad vi har omkring oss både av saker men framför allt av människor. Vad representerar den här människan för mig, för omgivningen. Vad gör hon, vad ser hon, vad vill hon, vad drömmer hon om...
...vad representerar jag för min omgivning? Vad gör jag, vad ser jag, vad vill jag, vad drömmer jag om? Jag som fotograf, vad gör jag med det jag ser?
Bloggar naturligtvis!
Jag fick en blom- och grönsaksbukett som tack för invigningstalet och delar gärna med mig...

njut och inspireras!

Eller bli bara glad av den här "blommuppen"

ett blommigt gapskratt! Skrattar du med så hörs det också...

vi hörs.


Kommentarer
Postat av: elin

vad man ser och vad man gör...med det man ser är fruktansvärt individuellt och det är nog det som gör livet och fotografering så spännande. Ge en uppgift till en grupp människor, ett problem att lösa eller något slags svar att finna ur uppgifter, jag kan nästan till 95 % säga att det nog inte finns en lösning som har funnit sin väg fram på exakt samma sätt. Är du med? babblar jag eller vad det ens detta som du bloggade om? det var nog det jag läste ur inlägget i alla fall. Spännande var ordet.



Fina bilder, tycker om den första, den är inbjudande och mjuk. Ljuset är perfekt, för det ser nästan ut som att ståndarna/pistillerna spanar efter någonting.

2008-10-20 @ 21:15:17
Postat av: pc

det är viktigt att se det, att vi alla har vår egen utgångspunkt ur vilken vi hämtar kraft och "lösningar". så det är rätt, vi går våra egna vägar mot målet och ibland har vi förmånen att gå tillsammans. det blir stunder att ta vara på.

2008-10-20 @ 23:12:06
Postat av: Lisa

Du har aldrig funderat över att skriva en eller flera dikter nångång?

En NY-dikt..det ser jag fram emot!



Simma lugnt och hälsa den lille :)

//Lisa, Thomas och Lovisa (och Parveln i magen)

2008-10-23 @ 14:29:46

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0