Precis som det ska va, men... ändå, hur ska det gå!?

Så har det hänt igen. En av ungarna lyfter ur boet och flyger sin väg.

Tidigt, tidigt imorse satt vi på lufthavnen och småpratade över en alldeles för tidig frukost.




Nu är det ju inget fel på danskarnas frukostvanor...

...så det är ju nästan värt ... nä... nä, inte för ett winerbröd!

Och det är ju inte jag som bestämmer att dom ska iväg, det ordnar dom bra på egen hand. Den här gången var det Hjalmar som gav sig ut i världen. Siktet är inställt på Los Angeles, som är jättelångt bort, för studier och fotboll. Två år om det vill sig väl... minst! Men, en termin i taget.



Under överinseende av storasyster fixas incheckningen. En lillebror behöver allt stöd i världen...

Sedan klarar han sig själv i alla fall.

Vi ses om fyra månader sa han och vinkade...

Hej då Hjalmar! Om några månader är du tillbaka med en ovärderlig livserfarenhet och förhoppningsvis fantastisk tid och upplevelse i bagaget. Vi

ses

Kommentarer
Postat av: Farmor o Farfar

Det är roligt när någon får sina drömmar uppfylda,och det är vad Hjalmar får nu hoppas vi

och önskar honom lycka till.

Det skall vara med glädje man flyttar och med glädje

man kommer hem.

2011-01-24 @ 00:26:14

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0