callemedse

Idag har det varit en strålande fin dag med ett sådant där solsken som visar hur skitiga fönster jag har. Att jag ser något överhuvudtaget!? Ett tag funderade jag på om jag skule putsa fönstret, men inte i solsken och inte i minusgrader ville jag minnas. Så det var lätt att lägga ner, kom inte ens till en plan och än mindre till ett projekt! Då är det bättre att gå ut utanför och se på omgivningarna.
Fönstret där Rocky gjort sig en plats är mest skitiga på insidan efter en nyfiken nos. Inne är det plussgrader så det får jag nog ta tag i. Fantastiskt att han lyckats göra sig en plats i fönstret utan att skicka någon kruka i golvet.

När "sysslorna" var gjorda (plockat upp resterna av en tennisboll, sett till att Hjalmar och Monica fått mat och efterrätt, rensat en torr murgröna, bäddat, tänkt...) tog jag med Rocky på standfotopromenad. Det går inte att sitta inne när solen skiner, så jag tog fram min lilla kamera som är lättare att hantera när Rocky är med och gav mig ut.

Lusten att fotografera stiger med solens höjd på himmelen. Så nu ska du få se vad jag såg. Rocky gick mest med nosen i backen och det gav säkert honom bilder. Där jag kunde fick jag binda honom för att han inte skulle lägga nosen i mina bilder...






Eko-konst, variationer i det oändliga och hela världen i en droppe. Här skulle jag kunna krypa omkring till dess jag frös fast och själv blev en del av naturen.

Ljuset kan mer, se på detta.




Akvarell i naturlig form. Den går inte att spärra in i någon ram den lever ständigt och långt efter oss.

Så är det även med det som havet formar och lämnar över till oss. Det är ljus och vatten som ger liv. Vi tror nog ofta att det är vi själva...


Jag blir så inspirerad! Nu kan jag jobba en vecka till.

Rocky tyckte nog också det var kul att få vara ute så mycket. Han är ju van att få springa lös hela dagarna hemma hos Elin. Undrar om han ser det jag

ser