callemedse

Höst? Inte enligt metrologen men nog känner jag att naturen börjar förbereda sig. Bladen börjar tömmas och släpper från träden. Det är fortfarande rätt varmt men gräset böjer sig i den allt svalare vinden och snart sätter naturen streck för sommaren...

och jag samlar mig för höststormar, mörker och kyla.

Fast det där är nog inte riktigt sant. För många är höstens klara luft och färgsprakande natur en fantastiskt vederkvickande tid. Och nog kan jag njuta av hösten som jag njuter av de andra årstiderna. Nu bjuder naturen på de sista frukterna av solenergin och det är snart dax för återhämtning. Det är nu vi ska blanda en höstbål på sommarens alla glädjeämnen och ...

njuta. Vända blad, och det kan vara många...i gränslandet mellan sommar och höst.

Gränser lär ju locka oss både för att gränsland bjuder på spänningar och ger oss möjlighet att passera. På andra sidan väntar något annat...något nytt. Skrämmande eller spännande? Där är vi olika. En del lämnar allt, en del längtar tillbaka. En del lever bara upp i själva gränslandet, vill känna spänningen och energin men tar aldrig steget. Jag såg en bra film igår, "Revolutionary Road" se den! Den grep tag i en del av mina "lösa trådar" som hänger...
Jag såg en annan film idag om en annan gränsdragning, "Citronlunden" se den också!
Nu kan du ju krypa upp i soffan, tända lite ljus, se film i stillsamt tempo och dricka något varmt.

När jag ser mig omkring så finns det mycket som triggar min fantasi och med lite hjälp kan jag både se och känna naturens eget blodomlopp pulsera...


Visst är det vackert och visst går alla former igen. Jag kan inte göra film men försöker ändå visa dig det jag tycker mig

se

Fotobloggen har tagit paus men snart är jag igång igen.

Såhär är det, jag väntar på att min kamera ska komma från verkstaden och att ett nytt objektiv blir inhandlat. I röran vid ett stressigt byte av Gate på Stansted när vi skulle åka hem från England fick kameraväskan en knuff och åkte i marmorgolvet.
När jag väl satt på planet och skulle kolla hur det gått så fick jag upp kameran i två delar!!! Svettigt! Det var bara att försiktigt lägga tillbaka objektiv och kamera i väskan. Väl hemma blev det samtal till försäkringsbolaget och att lämna iväg både kamera och objektiv till en verkstad.
Kameran repareras men objektivet är för dyrt att göra något åt. Tur att jag har min försäkring och att dom har anställt bra folk som sköter kundkontakten. Bemötande kan dom!

Som sagt, snart är jag igång igen. Till dess har jag fått låna Hjalmars kamera. Tack för det Hjalmar!
Vi

ses

Visst är det fantastiskt att där högt ovan molnen, riktigt högt upp där himlen inte är blå utan svart, där svävar några minutiöst utbildade och förberedda män fram i en högteknologisk plåttunna och tar fel på raklödder och tandkräm när det är dax att borsta tänderna...!
Då ska jag kanske inte vara så förvånad över att dom gång på gång måste skjuta upp uppskjutningen. Dom skyller visserligen på någon ventil eller annan teknisk pryl, en packning som ömsom fastnat, ömsom läcker. Men frågan är om det inte handlar om att kolla astronautens packning...
- Nej det ska vara en svart tub och två vita! Svart - skägg, vit - tänder!!!
Om molnen skingrar sig sägs det att rymdstationen tidigt på morgonen vid gryningen kan

ses