Nyårscup

Ingen efterrätt precis.
Denna traditionstyngda fotbollsturnering i IF Böljans regi har pågått så länge man kan minnas som det brukar heta. För mig var det första besöket, mycket för att Hjalmar är engagerad men också för att det är kul med nya utmaningar för mig och min kamera. Dessutom en möjlighet att trängas med folk och träffa en del, det behöver jag.

Så här tycker jag det ser ut

fart, kamp och ett stort mått av förvirring


naturligtvis är det en boll inblandad som studsar som en flipperkula vid inomhus spel


så plötsligt klarnar det och målet blir synligt för både spelare, boll och en målvakt på helspänn som helst vill hålla bollen framför sig.

Kul! Billigare än bio och betydligt mer engagerande. Gå dit så kanske

vi ses

En annan dags rock

Så var det dax igen för en dos rockenroll. Grand i Falkenberg. Fullt hus som vanligt.
Blandade artister och goda värdar som vanligt, t.h.u.m.b.e. Glädje o värme!










Kul att ses igen!

Vit Jul?

Det närmaste en vit Jul jag kunnat komma i år är albinoanden som simmar lugnt i solskenet över Ätran. Den är inte särskilt blyg så det är självklart många som redan sett den, kanske du med? Men jag upptäckte den när jag var hundvakt och rastade Rocky för nån vecka sedan.
Den är vacker, vit som snö.





Hoppas din jul varit lika vit och du, det är skillnaderna och avvikarna som gör livet intressant. Spännande!

Visst ja...den kan stå på ett ben och klia sig bakom örat.

Kan du det?

Vi ses

Hellre stök än frid!

Så härligt julstökigt det blir när vi samlas!

Ett soffbord som annars är rätt tomt när Hjalmar och och jag husserar här hemma själva. Plötsligt lever det upp i en härlig röra. Precis som resten av min lilla lägenhet när vi plötsligt är fem + hund.

I soffan blir det mysigt trångt

och tryggt.

Julklapparna räckte och maten var god. Vi drack glögg och åt julgodis. Gick ut med hunden i parken. Vilade och fick nya krafter. Tittade på Tv och spelade Flaggspelet till långt in på natten.

Nu är det bara jag som är vaken.
I köksfönstret är det tusen stjärnor som tindrar,

jag vill ha, mer jul
jag vill ha, mer kul
jag vill ha, mer stök
i mitt kök

God Jul!
vi ses


Vintersolståndet lön för mödan

Det blåser friska vindar på västkusten. Havet häver sig och saltskummet flyger långt in över land. Det är en härlig dag, dan före dan före dopparedan. Men bäst av allt ljuset återvänder! En låg och blek decembersol från en klar himmel.

Nu trängs mörkret undan.
Humöret stiger flera grader! Nu blir det ljusare tider och säkert bättre ekonomi... eller är det bara lönen som kommit?
Hur som helst om ett par dagar är det julafton och vi ska umgås, äta gott, ge bort lite av vårt överflöd och få lite av andras. Nu skiter vi i ekonomisk kris för det drabbar i första hand prylarna som du förmodligen ändå har för mycket av i garage och på vinden. Ge bort av dig själv! Många blir jätteglada av ditt sällskap. Se på DE du har omkring dig och på DET du har omkring dig. Är DE kvar? Och det mesta av DET? Då så

vi ses

Jag gick mig ut en förmiddag...

för att kolla om julen möjligtvis gjorde sig påmind så här helgen före dopparedan´. Jag har lite svårt att känna det själv. Vinden var hård och regnet tunt, inte så att jag kunde förvänta mig slädar och bjällerklang.
De flesta färdades gårdsgatan fram i sina bilar och letade parkering så nära det tilltänkta julklappsinköpsstället som möjligt. De som gick höll sig så nära skyltfönstren som möjligt för att få skydd mot ruskvädret och få stannade upp.


Det finns som tur är tappra själar som ändå gör vad dom kan för att skänka lite julstämning. Det är inte lätt att göra sig hörd och synas.

På torget finns det också dom som tror på julen och sig själva.

Men det är glest mellan både försäljare och kunder även om allt finns där. Grönkålen, granen och granriset, hyacinterna och tomtarna.
Enligt väderlekstjänsten väntas vinden tillta så jag hoppas torgförsäljaren hinner hem innan det sista av julens stämningsskapare blåser bort.
Så det ser ut som stämningen behöver växa till sig lite innan julen står i full blom


Uppvärmningen fortsätter och hyacinterna bidar sin tid innan

vi ses

Vågor i dammen när torson rockade?

I somras var jag i Malmö och blev imponerad av en byggnad som jag bara sett på långt håll innan.

Det är något med formen som gör att den ser ut att luta betänkligt från vissa vinklar. Jag kan tycka att den står där ensam som en pinne och är ganska ensam och sällsam i det platta landskapet. Efter att ha varit på Manhattan tycker jag att det är ännu märkligare med ett enda utropstecken. Mer som en fyr i kustbandet.
När jag rörde mig i bostadsområdet var upplevelsen ändå inte lika konstig. Mera som pricken över i... eller omvänt, var nu pricken är?

Den syns vida omkring men att stå där vid foten var en upplevelse. Intrycket är en väldigt liten bas mitt i dammen. Det är 190 m till lägenheten högst upp!


Idag var det jordbävning i Skåne och tornet svajade, rocking torso. Undrar hur det kändes på 54e våningen?
Undrar om det gick vågor på dammen?

Det hade jag velat se.

Säcken på plats

Den här helgen har jag kopplat av med promenader med Rocky och kreativt julstök. Städat lägenheten tillsammans med Hjalmar t ex(!) Nej det var annan kreativitet jag tänkte på.
Trädgården har varit eftersatt och idéer som jag gått med fick nu en chans. Hur skulle jag ordna övervintringen och vad klarar vintern över huvud taget? Det blev till att rensa och plantera nytt och skydda. Det gick att få ihop så det blev skyddande juldekoration.

Vad som finns i säcken? Ingen aning men jag litar på att Tomten har koll och han kommer på julafton så det är lugnt.



Inte så märkvärdigt men jag är nöjd just med det. Att göra något av lite gillar jag.
Angående säcken

vi får se

Fotomaraton med Foto Väst

En kall och vacker höstdag i Göteborg tog jag följande bilder på teman:

Vatten


Tid


Underbar


Romantik


Trångt


Ljus


Nu har resultatet av den tävlingen kungjorts och jag är jätteglad att mina bilder placerat sig.
Delad tredjeplats Bästa rulle
Delad förstaplats Tid
Första plats Romantik

Du ser
jag ses

Bland kollegor och kristaller


I fredags var det julrock med jobbet under kristallkronorna på Stadshotellet i Varberg.
Jag var ombedd att dokumentera och då blir det som det blir. Sitta fint vid julborden är både givna bilder och lite tråkiga.

Då är det betydligt roligare att försöka fånga stämningen i musik och dans.


Det var 800 grader!



Vi fick ett gott omdömme innan vi satte oss till bords.

"Ni putsar på människors inneboende kristaller".

Klart vi har anledning att fira! Jag gör att andra

ses

Julhjulet


Det snurrar på. Solvarvet går mot sitt slut och snart blir det ljusare tider. Men just nu är det stearinljusen som lyser upp och värmer vår tillvaro. Det är något visst med att se den levande lågan, rofyllt tycker jag och vackert. Egentligen skulle nog den gamla socialstyrelsen rekomenderat 1 timme om dagen vid ett stearinljus för att slappna av och reflektera. Om jag tränar så kan jag säkert komma upp i 2 timmar. Ljusterapi i budgetupplaga så här i konsumtionskristider.
Det leder mig in på det det där med Julhjulet som lätt kan snurra iväg från mysjul till ett krävande ekorrhjul. Det gäller att stå emot och inte ryckas med. Till och med Rocky har lärt sig att gå "saaaaakta" (om än korta stunder och på tydligt kommando!). Kan en hund så kan väl jag! Och Du?
Kommandot lyder: Tänd ett ljus eller två.
Det finns kanske en anledning till att Lucia skrider fram. Ljuslågan skule inte ha en chans om hon gick i shoppingtakt. Så på med ljuskronan fram till jul, tänd ljus och skrid fram i Luciatakt i Julhjulet. Du hinner ändå. Jag ska försöka och chansen är större att

vi ses.

RSS 2.0