Att gå i mål
när gör man det undrar Elin på sin blogg. Ett inspirerande inlägg som jag tycker du ska läsa.
Det gjorde att jag började fundera på när jag går i mål. Om jag gör det och hur det känns. Jag tror jag gick igenom ett målsnöre idag men det ska jag återkomma till.
Livet är en kamp säger man ibland, livet är kul skulle man behöva säga ofta. Vi väver en väv som långtifrån är perfekt, men vi tror av någon anledning att det SKA vara perfekt. Att det är det som är meningen. Därför blev jag så glad och inspirerad när jag tittade närmare på ett litet husdjur jag har på uteplatsen. Reflexmässigt så blixtrade tanken "jag måste ta och städa upp här" men så besinnade jag mig. De flesta bilder vi ser av sånt här är symetriskt perfekt och helst ska det se friskt ut med daggdroppar och hänga ute i skogen. Men det här är mer kul och jag tänkte att det är så här det är. Livets väv...
det håller ihop. Kolla in det! Det är fantastiskt oförutsägbart. Det perfekta ter sig plötsligt tråkigt om än vackert. Här är det som det verkligen brukar vara. Lite lappat och lagat, lite kringelikrokar och genvägar och på sina ställen stora hål. Känner du igen dig? Det gör iallafall jag.
Befriande fritt från "Timellpysseleffekt".
Man kan inte göra allt men man kan göra något och ibland ska man inte göra nå´t, bara vara. Det är naturligtvis lättare sagt än gjort. Jag tänker låta mina spindelvävar vara för att påminna mig om att det finns säkert sådant som är både roligare och därmed "nyttigare" att göra och ta vara på i här i livet. Så kan jag ju inte låta bli att filosofera över vad det är för spindelliv som avspeglas i ett spindelnät. Fundera över om det möjligen är en tonårsspindel som vävt det här eller en med alzheimer? Stanna upp då och då och ge dig tid att fundera över vad det egentligen är som du har framför dig, vad är det egentligen du ser framför dig...? Och bär det något med sig som du borde ta vara på?
Jag sa innan att jag nog paserade ett målsnöre idag och det säger jag utifrån min kommentar till Elins inlägg. När man sätter Jante och Lutter på den där gödselstacken som ska flyttas eller disken eller skjortorna som hänger där och ska strykas och istället går iväg och gör något kul. Som att spendera en massa pengar på något vackert eller njutbart.
I höstas slängde jag mina fotriktiga och bekväma men otroligt tråkiga sandaler av plast. Nu när värmen kommit och jag inte vill gå omkring på sta´n i flippflopp så kände jag att jag ville hitta något fräckare än ett par sandaler och jag hade en aning om vad jag letade efter. Det blev en shoppingtur på sta´n och jag hittade till slut ett par riktigt trendiga och naturligtvis dyra(i mitt tycke) skor. Kolla in det här!
Ååååååså gjorde sig han där på axeln påmind en sekund, men jag borstade snabbt bort honom och gick till kassan.
Nu ska ni få höra nå´t mer som gjorde mig extra nöjd med mitt val och det skulle kunna tolkas som att jag ändå satte dit honom igen på axeln, men så var det inte alls.
Så här är det, jag köpte egentligen två par skor. Det ena paret använder jag nu själv det andra ger TOMS bort till någon som behöver... i ett projekt "One for One". Jag fick ett tips om en blogg av Monica, http://www.lager157.com/ där bloggar Stefan, en av grundarna till butikskonceptet Lager 157, kring ämnet En värld av överskott. Mycket läsvärt.
Nu kan jag tipsa om TOMS http://www.tomsshoes.com en kille som heter Blake Mycoskie som säljer istället för "tigger". Har du lite tid så kolla in YouTube-klippet med Clinton. Jag kan tycka att jag känner igen tankarna från Stefan och Lager 157
Det är helt otroligt vad en del kan göra det här med att bry sig om så enkelt. Det är klart det inte är enkelt att genomföra men jag tror ändå att dom här människorna inte bryr sig så mycket om att det ska vara så perfekt. Dom gör något...dom väver sin väv där dom får fäste och struntar i det andra. Jag tror dom har kul när dom gör det. Jag tror dom känner sig nöjda med det som blir gjort. Dom går säkert i mål många gånger med det dom tycker är viktigt och blir inspirerade av. Visst kan man bli stressad av att "jag borde engagera mig" men då är det bara att gå ut och titta på spindelväven igen.
Hjalmar gick också i mål idag, på straff...
det var det värt att åka till Slöinge iförd ett par röda skor för att få
se
Det gjorde att jag började fundera på när jag går i mål. Om jag gör det och hur det känns. Jag tror jag gick igenom ett målsnöre idag men det ska jag återkomma till.
Livet är en kamp säger man ibland, livet är kul skulle man behöva säga ofta. Vi väver en väv som långtifrån är perfekt, men vi tror av någon anledning att det SKA vara perfekt. Att det är det som är meningen. Därför blev jag så glad och inspirerad när jag tittade närmare på ett litet husdjur jag har på uteplatsen. Reflexmässigt så blixtrade tanken "jag måste ta och städa upp här" men så besinnade jag mig. De flesta bilder vi ser av sånt här är symetriskt perfekt och helst ska det se friskt ut med daggdroppar och hänga ute i skogen. Men det här är mer kul och jag tänkte att det är så här det är. Livets väv...
det håller ihop. Kolla in det! Det är fantastiskt oförutsägbart. Det perfekta ter sig plötsligt tråkigt om än vackert. Här är det som det verkligen brukar vara. Lite lappat och lagat, lite kringelikrokar och genvägar och på sina ställen stora hål. Känner du igen dig? Det gör iallafall jag.
Befriande fritt från "Timellpysseleffekt".
Man kan inte göra allt men man kan göra något och ibland ska man inte göra nå´t, bara vara. Det är naturligtvis lättare sagt än gjort. Jag tänker låta mina spindelvävar vara för att påminna mig om att det finns säkert sådant som är både roligare och därmed "nyttigare" att göra och ta vara på i här i livet. Så kan jag ju inte låta bli att filosofera över vad det är för spindelliv som avspeglas i ett spindelnät. Fundera över om det möjligen är en tonårsspindel som vävt det här eller en med alzheimer? Stanna upp då och då och ge dig tid att fundera över vad det egentligen är som du har framför dig, vad är det egentligen du ser framför dig...? Och bär det något med sig som du borde ta vara på?
Jag sa innan att jag nog paserade ett målsnöre idag och det säger jag utifrån min kommentar till Elins inlägg. När man sätter Jante och Lutter på den där gödselstacken som ska flyttas eller disken eller skjortorna som hänger där och ska strykas och istället går iväg och gör något kul. Som att spendera en massa pengar på något vackert eller njutbart.
I höstas slängde jag mina fotriktiga och bekväma men otroligt tråkiga sandaler av plast. Nu när värmen kommit och jag inte vill gå omkring på sta´n i flippflopp så kände jag att jag ville hitta något fräckare än ett par sandaler och jag hade en aning om vad jag letade efter. Det blev en shoppingtur på sta´n och jag hittade till slut ett par riktigt trendiga och naturligtvis dyra(i mitt tycke) skor. Kolla in det här!
Ååååååså gjorde sig han där på axeln påmind en sekund, men jag borstade snabbt bort honom och gick till kassan.
Nu ska ni få höra nå´t mer som gjorde mig extra nöjd med mitt val och det skulle kunna tolkas som att jag ändå satte dit honom igen på axeln, men så var det inte alls.
Så här är det, jag köpte egentligen två par skor. Det ena paret använder jag nu själv det andra ger TOMS bort till någon som behöver... i ett projekt "One for One". Jag fick ett tips om en blogg av Monica, http://www.lager157.com/ där bloggar Stefan, en av grundarna till butikskonceptet Lager 157, kring ämnet En värld av överskott. Mycket läsvärt.
Nu kan jag tipsa om TOMS http://www.tomsshoes.com en kille som heter Blake Mycoskie som säljer istället för "tigger". Har du lite tid så kolla in YouTube-klippet med Clinton. Jag kan tycka att jag känner igen tankarna från Stefan och Lager 157
Det är helt otroligt vad en del kan göra det här med att bry sig om så enkelt. Det är klart det inte är enkelt att genomföra men jag tror ändå att dom här människorna inte bryr sig så mycket om att det ska vara så perfekt. Dom gör något...dom väver sin väv där dom får fäste och struntar i det andra. Jag tror dom har kul när dom gör det. Jag tror dom känner sig nöjda med det som blir gjort. Dom går säkert i mål många gånger med det dom tycker är viktigt och blir inspirerade av. Visst kan man bli stressad av att "jag borde engagera mig" men då är det bara att gå ut och titta på spindelväven igen.
Hjalmar gick också i mål idag, på straff...
det var det värt att åka till Slöinge iförd ett par röda skor för att få
se
Kommentarer
Postat av: Elin
Inspirerande inlagg skriver du, detta var ett av mina favoriter! Kul att jag faktiskt hade en poang i min blogg som var vart att spinna vidare pa.
kram
Trackback
