callemedse

Som en löpeld...
Som en farsot...


Som ringar på vattnet.

Saker sprider sig, det ena ger det andra och det krävs en del för att inte dras med. Som ringar på vattnet låter ju ändå positivt. Som en farsot låter lite hotfullt och negativt. Löpeld lite skvallrigt kanske. Men gemensamt för allt är att det inte verkar gå att stoppa...om jag nu skulle vilja det och det vill jag ibland. Men som sagt det vill till att hålla huvudet kallt, huvudet högt, blicken inåt och tänka snabbt. Och våga.

Jag kan inte säga att jag lyckats varje gång jag vill stå emot. Det enklaste är naturligtvis att bara hänga med. "Är du inte med oss är du mot..." det är ett uttryck som gärna används för att sätta press och stressa.
Ändå tycker jag inte det är ovanligt att saker aktivt stoppas, så så främmande borde det inte vara att någon inte bara hänger med. Farsoter stoppas med vaccin, löpelden stoppas av brandgator och vågorna finns det ett omfattande tsunamikontrollsystem och vågbrytare för att få bukt med.

Men att stoppa oss människor när känslan av att inte duga väcker rädsla, osäkerhet och missunsamhet i oss är betydligt svårare. När vi känner oss ifrågasatta då kan egot växa till en tsunami som blir svår att stå emot. Då ligger "Är du inte med är du emot..." mycket nära. Risken för att det slutar med en relationskatastrof som tar lång tid att läka är stor.

Att stå emot handlar mer om att se sig själv och sin egen betydelse än att bevaka någon annan. Vad väcker det här för känslor hos mig och vad kommer dom sig av? Vilken sorts energi lägger jag då till det som händer? Vill jag det?

Jag vill skriva under ett personligt ickespridningsavtal och önskar att du gör detsamma.

Det är mig själv jag måste våga

se