Ibland får tiden gå för sig själv...


Just nu är det rätt mycket...samtidigt som det känns som att saker bara rusar förbi så finns det annat som verkar vara som det alltid varit, som om det inte rör sig överhuvudtaget

... det beror väl på om jag orkar lyfta blicken. Och se lite längre. Få lite överblick.

Just nu är det inte jobbigt att det är mycket för nu är mycket inspirerande. Det skulle kunna vara jobbigt om jag försökte hinna med på alla fronter. Men som tur är känner jag att, okej då, här händer mycket men jag kan välja hur aktiv jag vill vara och då får jag plötsligt uppleva att det finns dom som ser mig, väljer mig och vill ha med mig! Jag har lyckats lyfta blicken och se mig omkring mött en blick och inte bara stirrat på uppgiften och försvinna i görandet.
Det gäller att våga ge utrymme.
Jag behövs inte överallt, eller... Där behöver jag bara vara... och... Där kan jag bidra med det jag redan vet och kan. Allt det här kan och vet du redan. Kanske har du redan sagt det till mig. Men ju fler gånger jag sätter det på pränt inför dig så klarar jag det lite bättre.

Sedan jag skrev senast har jag varit dubbelbokad både hemma och på jobbet och dessutom bortrest ett par dagar, så bloggandet har fått stå tillbaka lite. Jag har ju ingen sådan där liten dator som jag lätt bär med mig och dessutom vill jag ju ha tillgång till min bildbank. För att vara ännu lite mer ärlig så skriver jag inte så snabbt heller! Men nu har jag ju lite bränsle till bloggen.

Det var ju inte länge sedan det var kick-off med jobbet, en fantastisk dag som överträffade förväntningarna och gav energi. Det känns ju bra då att få möjlighet att följa upp det med att njuta på (i?) ett Spa som i tisdags. Varma basänger, kalla basänger, bastulandskap med panoramafönster mot Göteborgs skärgård och hamninlopp. Vattensängar, ljusrum och terasser med sköna vilstolar där jag kunde sitta och njuta av solens värmande strålar sent på kvällen... där fick tiden gå för sig själv. Jag ägnade mig åt att vara och att andas.

I helgen har jag ägnat mig åt att ge bort röda osthyvlar, skriva insändare och fotografera barn. Sedan mötte jag en person som jag hoppas kommer att ge mig en kick i framtiden. Den där tiden som inte riktigt finns men som vi ändå planerar för och förbereder som om den verkligen kommer att vara... spännande.

Men åter till det jag kan och är bra på, att fotografera barn. Att fotografera små barn är som att vara på ett Spa. Det är bara att öppna sinnena och vara närvarande. För när det händer händer det, varken förr eller senare. Det gäller att vara med och det är inte alltid det man tror ska bli bra som blir bäst. För det man skrattar åt och det som berör kan vara det som symboliserar just det där oberäkneliga som dom små människorna står för

... när tiden får gå för sig själv och du just inte har annat att göra än att ta vara på lyxen i vardagen (även om det nu var helg),
att vara och

se

Kommentarer
Postat av: elin

Det ar sa skont att lasa detta inlagget, for det kanns som du ar helt full med inforstaelse av dig sjalv. Du later glad, forvantansfull och verkar fatt bra med energi! Det behover vi alla nar vi gar in mot hosten. Jag tycker ju om hosten, vackra farger, dofter, halsdukar. Men ljuset behover vi bevisligen for att ma bra. Vi far ladda upp och atervinna det for att anvanda det ur en annan resurs.

2010-09-09 @ 23:38:37

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0