se så
Idag och imorgon är Rocky på besök igen. Då blir det promenader och kast med liten pinne. Sedan slutar det som alltid, Rocky tuggar lika effektivt som en flismaskin. När han ändå är koncentrerad på det kan pinnkastaren plocka fram kameran och när jag kikar genom sökaren inser jag att risken är stor att bilden av Rocky kommer att bli "en gnagare". Nåväl det är inte ovanligt att motiv återkommer som du ska se nedan...
Rocky tappade intresset för resterna av den fina pinnen när han fick syn på dom läckra bollar som Hjalmar och hans lagkamrater i Böljan sparkade på i dagens träningsmatch. Det var inte långt borta att Rocky fick ett dödande grepp om en av bollarna som rullade ut över kortlinjen. Då fanns definitivt ingen tid att ta fram kameran! Undrar vad materialförvaltaren sagt om jag fotograferat istället för att rädda bollen?
Senare på dagen var jag nere vid stranden i Ugglarp och nu ska du få se vad man kan göra av bilden när den matats in i datorn och greppas av mig och photoshop. Det är kul att söka sätt att förstärka känsla eller linjer eller vad det nu kan finnas att förmedla av det jag tycker är bildens grundelement
linjespel, ljus och sparsamma färger
och
former och konturer
sett det förut? Jo det är klart, det är välkända motiv och inte heller nya vinklar men motiven tål fler bilder. Till slut hitar jag något nytt och till dess testar jag olika strukturer och filter i ps.
sandkornighet
så tillbaka till skogen där vi började idag
telefonklotter brukar det väl kallas
spelar det egentligen någon roll om det är orginal eller en bild som
du ser
Rocky tappade intresset för resterna av den fina pinnen när han fick syn på dom läckra bollar som Hjalmar och hans lagkamrater i Böljan sparkade på i dagens träningsmatch. Det var inte långt borta att Rocky fick ett dödande grepp om en av bollarna som rullade ut över kortlinjen. Då fanns definitivt ingen tid att ta fram kameran! Undrar vad materialförvaltaren sagt om jag fotograferat istället för att rädda bollen?
Senare på dagen var jag nere vid stranden i Ugglarp och nu ska du få se vad man kan göra av bilden när den matats in i datorn och greppas av mig och photoshop. Det är kul att söka sätt att förstärka känsla eller linjer eller vad det nu kan finnas att förmedla av det jag tycker är bildens grundelement
linjespel, ljus och sparsamma färger
och
former och konturer
sett det förut? Jo det är klart, det är välkända motiv och inte heller nya vinklar men motiven tål fler bilder. Till slut hitar jag något nytt och till dess testar jag olika strukturer och filter i ps.
sandkornighet
så tillbaka till skogen där vi började idag
telefonklotter brukar det väl kallas
spelar det egentligen någon roll om det är orginal eller en bild som
du ser
Tinat ur minnesfrysen
Ikväll har fotoklubbens jurygrupp sammanstrålat kring ett 80-tal svartvita bilder för att utse vinnare av medaljer och diplom samt kommentera och motivera våra bildval av en stor värmländsk fototävling. Det är mängder av frysta situationer, ögonblick av människors vardag och skapade stämningar och känslor. Sådana här kvällar är höjdpunkter i fotoklubbens verksamhet och bilddiskussionerna är både roliga och utvecklande. Att ge fruktsamma kommentarer och motiv för våra val kräver öppna sinnen och glimten i ögat. Då och då måste vi rösta men in i det längsta slåss vi för våra favoriter. Det fantastiska är att plötsligt kan en bild "skena" upp i placeringar för att någon plötsligt lyckats uttrycka något som väcker en positiv känsla hos några andra. På samma sätt kan den rasa när t ex det tekniska får större betydelse än känslan. Det tog några timmar och några koppar kaffe innan vi var färdiga. Vi har åtminstonde två tävlingar till att gotta oss i under våren. Så det finns mer kul att se fram emot.
Ett oväntat möte överraskade mig sedan när jag stod och diskade kaffekoppar och en man steg in i köket för att byta några ord med ett annat gäng som också var i lokalerna för möte. Det var något bekant med den rösten och minnesbilder började dyka upp för en jämförande studie med verkligheten. Det är ett fantastiskt lager som vi går och bär på. Frysta bilder och känslor som triggas i hjärnans micro och till slut kommer ut i den klassiska repliken "har vi inte setts förut..." sliten men svåröverträffad. Du är väl Lars Svedberg? ...jo...vänta nu... Så tar det en stund innan han sorterat igenom sitt persongalleri och plötsligt har vi en hel del att minnas, kommentera och uppdatera. Det var 28 år sedan vi sågs, 28 år! Tänk vad livet gett mig som jag inte hade en aning om då. Vad säger inte det om vad som väntar. Nå väl, en del bilder delar vi fortfarande. Fantastiskt kul möte. Ett bonusmöte som gav lite energi och väckte en avkrok i minnesbarken som nu kommer vara öppen ett tag. Det finns en hel del där innanför att
se
Bilderna är där om du kan se
Söndag morgon efter en kväll och natt då snön yrde in över Falkenberg med hårda vindar, står jag i resterna på torget och väntar på bussen. Snön är snart borta i vanlig ordning. Kvar är bara spåren.
Jag är inte ensam. En och annan hundägare passerar förbi och några köper kvällstidningen andra bara rastar...
På väg till fotomässan i Göteborg har jag redan börjat se min omgivningen i bilder...
men en hund som ser likadan ut fram som bak...eller bak som fram!
Mässan var precis så rörig som en mässa ska vara. Man skruvar och trycker på alla prylar, jämför och diskuterar. Vandrar runt bland utställda bilder, funderar och förundras. Det är långt i från allt man förstår.
Men ska sanningen fram så blir dom mindre och mindre dom här mässorna. Jag saknade lite tyngre bildvisningar som komplement till utställningar och teknikseminarier. Hanna har varit med under flera år och har samma bild. Men det var roligt för samtidigt med fotomässan pågick Eurohorse eller vad den nu heter och därför var Elin där och en stund möttes vi på fotomässan alla tre.
Canon och Nikon tävlar som vanligt, de tunga objektiven står uppställda som på ett slagfält.
Trötta i fötter och huvud åkte vi hem till Hanna, drack kaffe och dreglade lite över skörden av tidningar och broschyrer. Elin blev kvar bland hästarna och ryttarna. Fantastiska svenska framgångar!
Trots allt är det genom att se bilder, prata om dom och inspireras som mitt fotograferande får näring. Lite tips om vad andra ser och hur dom gör för att visa det är aldrig fel att ta del av och
se
Nya saker till sakerna
Välkommen till en omdanad hall. Lite mera ordning och inte så mycket staplat med rasrisk. Tidigare kunde det vara som att spela "plockepinn" när en vante eller mössa behövdes.
Dom blå backarna är väl inte så snygga så det är något att jobba vidare med. Det finns alltid något att jobba vidare med och det är skönt. Jag vet inte vad jag skulle göra om allt var klart...
ta hit en hund kanske? Eller, det kanske räcker med att Hjalmar kommer hem från skidsemestern? Vi får
se
Dom blå backarna är väl inte så snygga så det är något att jobba vidare med. Det finns alltid något att jobba vidare med och det är skönt. Jag vet inte vad jag skulle göra om allt var klart...
ta hit en hund kanske? Eller, det kanske räcker med att Hjalmar kommer hem från skidsemestern? Vi får
se
Se känn efter och förutse
Idag nådde solen över takåsarna för första gången på länge och lyste upp min ljung i trädgården och min djungel i köksfönstret. En härlig känsla och ett härligt ljus fyllde köket. Hjalmar noterade något annat "Fan va´ skitigt fönstret är, når dom salta vindarna ända hit?" Så är det... insikterna kommer när man tittar ut.
I djungeln är det inte allt som är grönt men det är inte mindre vackert för det.
Ett sådant väder lockar. Så efter en god potatisgratäng gav jag mig ut i solskenet och upptäckte att det blåste rätt så kallt och hårt. Jag gick på känsla efter var jag trodde ljuset skulle vara mest intressant. Vädret växlar snabbt i kustlandskapet, det vet jag. Det är vackert och brutalt och ibland får man stå emot när det kommer över havet...
En hagelskur senare när jag först...
...tänkte gå vidare, men såg skiftningarna på himlen ute över havet och bestämde mig för att stanna.
Ovan molnen är himlen alltid blå, men när solen står lågt över horisonten växlar ljuset. Moln o landskap målas i varma färger trots att vinden är kall.
Ibland, eller egentligen alltid, så gäller att reflektera över det man ser och känner. Vill jag vara kvar, kan det bli något ännu bättre eller är det över nu? Om det händer som jag tror, ska jag själv ändra position och göra det bättre? Ta en chans för att bidra till att det blir bättre förutsättningar, för det jag vill ha?
Idag plussade jag på kontot som säger att det blir bättre sen och du kan se det komma.
Långt innan jag kom ut till havet kunde jag vänt när jag kände den kalla motvinden och såg molnskärmarna komma. Jag trotsade mörka moln och hagelskur. Stannade och fick belöning för det jag kunde förut
se
I djungeln är det inte allt som är grönt men det är inte mindre vackert för det.
Ett sådant väder lockar. Så efter en god potatisgratäng gav jag mig ut i solskenet och upptäckte att det blåste rätt så kallt och hårt. Jag gick på känsla efter var jag trodde ljuset skulle vara mest intressant. Vädret växlar snabbt i kustlandskapet, det vet jag. Det är vackert och brutalt och ibland får man stå emot när det kommer över havet...
En hagelskur senare när jag först...
...tänkte gå vidare, men såg skiftningarna på himlen ute över havet och bestämde mig för att stanna.
Ovan molnen är himlen alltid blå, men när solen står lågt över horisonten växlar ljuset. Moln o landskap målas i varma färger trots att vinden är kall.
Ibland, eller egentligen alltid, så gäller att reflektera över det man ser och känner. Vill jag vara kvar, kan det bli något ännu bättre eller är det över nu? Om det händer som jag tror, ska jag själv ändra position och göra det bättre? Ta en chans för att bidra till att det blir bättre förutsättningar, för det jag vill ha?
Idag plussade jag på kontot som säger att det blir bättre sen och du kan se det komma.
Långt innan jag kom ut till havet kunde jag vänt när jag kände den kalla motvinden och såg molnskärmarna komma. Jag trotsade mörka moln och hagelskur. Stannade och fick belöning för det jag kunde förut
se
Snälla snälla
jag föll direkt
lyssna slut ögonen och
se
Vilse i menyerna?
Nu ska det bli workshop med liten digitalkamera.
Efter en fototävling på jobbet på tema solnedgång så insåg alla som var övertygade om att just deras bild skulle vinna, för den visade ju ett så fantastiskt ögonblick, att det finns många sätt att se en solnedgång. Och ännu fler att försöka visa den. Den enväldige dommaren såg inte alls det fotografen kände i det ögonblick när bilden togs.
Så många har frågat mig och så många har tyckt att det vore bra om dom på ett enkelt sätt kunde få lite tips för att ta bättre bilder. Så efter tappra försök med familjemedlemmar är det dax att pröva förmågan på andra.
Ofta följer det med en rätt så utförlig handbok när du köper kameran, men så länge det finns en liten grön symbol på inställningsratten så känns 80-120 sidor handbok inte kul. Men den lilla kameran kan ofta mycket mer än vad som utnyttjas och det behövs inte någon lång stund för att inse att fotograferandet kan bli ännu roligare. Både för fotografen och den som ska titta på bilderna.
Enkla tips om inställningar på kameran, enkla tips om bildkomposition och mycket fotograferande. Ingen kurs utan workshop med det var och en har av kamera och behov.
Det som är kul med digitalkamera är att du kan visa resultatet direkt och ta en ny bild och se skillnaden. Jag tycker det ska bli kul att testa min förmåga att dela med mig och entusiasmera. Sen får vi
se
Efter en fototävling på jobbet på tema solnedgång så insåg alla som var övertygade om att just deras bild skulle vinna, för den visade ju ett så fantastiskt ögonblick, att det finns många sätt att se en solnedgång. Och ännu fler att försöka visa den. Den enväldige dommaren såg inte alls det fotografen kände i det ögonblick när bilden togs.
Så många har frågat mig och så många har tyckt att det vore bra om dom på ett enkelt sätt kunde få lite tips för att ta bättre bilder. Så efter tappra försök med familjemedlemmar är det dax att pröva förmågan på andra.
Ofta följer det med en rätt så utförlig handbok när du köper kameran, men så länge det finns en liten grön symbol på inställningsratten så känns 80-120 sidor handbok inte kul. Men den lilla kameran kan ofta mycket mer än vad som utnyttjas och det behövs inte någon lång stund för att inse att fotograferandet kan bli ännu roligare. Både för fotografen och den som ska titta på bilderna.
Enkla tips om inställningar på kameran, enkla tips om bildkomposition och mycket fotograferande. Ingen kurs utan workshop med det var och en har av kamera och behov.
Det som är kul med digitalkamera är att du kan visa resultatet direkt och ta en ny bild och se skillnaden. Jag tycker det ska bli kul att testa min förmåga att dela med mig och entusiasmera. Sen får vi
se
Sassa brassa ...
Semla... vad döljer du för mig... i dina... gräddspiraler?
Det är onsdag och jag är tvungen att äta en semla innan den blir för gammal. Det är fel dag jag vet, men den blev över från i måndags och skulle ätits på tisdag!
Från att i min ungdom bara sålts några tisdagar före påsk är semlan nu en inkomstbringande bulle för bagerier och kondis. Från annandag jul till påsk. Så är det någonting som varar till påska så är det semlan. Det är med andra ord dags att skriva om visan. En musikalisk och traditionsevolution pågår mitt framför våra ögon.
Nu är det jul igen
å nu är det jul igen
och fastlagsbullen har tatt över
...
för det är mera sant
för det ger mera slant
och ingen tänker mer på fastan
...
och bäst av allt är mandelmassan
Så kan det vara,
ser du
Dagens konstrunda
Idag har det varit en strålande fin dag med ett sådant där solsken som visar hur skitiga fönster jag har. Att jag ser något överhuvudtaget!? Ett tag funderade jag på om jag skule putsa fönstret, men inte i solsken och inte i minusgrader ville jag minnas. Så det var lätt att lägga ner, kom inte ens till en plan och än mindre till ett projekt! Då är det bättre att gå ut utanför och se på omgivningarna.
Fönstret där Rocky gjort sig en plats är mest skitiga på insidan efter en nyfiken nos. Inne är det plussgrader så det får jag nog ta tag i. Fantastiskt att han lyckats göra sig en plats i fönstret utan att skicka någon kruka i golvet.
När "sysslorna" var gjorda (plockat upp resterna av en tennisboll, sett till att Hjalmar och Monica fått mat och efterrätt, rensat en torr murgröna, bäddat, tänkt...) tog jag med Rocky på standfotopromenad. Det går inte att sitta inne när solen skiner, så jag tog fram min lilla kamera som är lättare att hantera när Rocky är med och gav mig ut.
Lusten att fotografera stiger med solens höjd på himmelen. Så nu ska du få se vad jag såg. Rocky gick mest med nosen i backen och det gav säkert honom bilder. Där jag kunde fick jag binda honom för att han inte skulle lägga nosen i mina bilder...
Eko-konst, variationer i det oändliga och hela världen i en droppe. Här skulle jag kunna krypa omkring till dess jag frös fast och själv blev en del av naturen.
Ljuset kan mer, se på detta.
Akvarell i naturlig form. Den går inte att spärra in i någon ram den lever ständigt och långt efter oss.
Så är det även med det som havet formar och lämnar över till oss. Det är ljus och vatten som ger liv. Vi tror nog ofta att det är vi själva...
Jag blir så inspirerad! Nu kan jag jobba en vecka till.
Rocky tyckte nog också det var kul att få vara ute så mycket. Han är ju van att få springa lös hela dagarna hemma hos Elin. Undrar om han ser det jag
ser
Fönstret där Rocky gjort sig en plats är mest skitiga på insidan efter en nyfiken nos. Inne är det plussgrader så det får jag nog ta tag i. Fantastiskt att han lyckats göra sig en plats i fönstret utan att skicka någon kruka i golvet.
När "sysslorna" var gjorda (plockat upp resterna av en tennisboll, sett till att Hjalmar och Monica fått mat och efterrätt, rensat en torr murgröna, bäddat, tänkt...) tog jag med Rocky på standfotopromenad. Det går inte att sitta inne när solen skiner, så jag tog fram min lilla kamera som är lättare att hantera när Rocky är med och gav mig ut.
Lusten att fotografera stiger med solens höjd på himmelen. Så nu ska du få se vad jag såg. Rocky gick mest med nosen i backen och det gav säkert honom bilder. Där jag kunde fick jag binda honom för att han inte skulle lägga nosen i mina bilder...
Eko-konst, variationer i det oändliga och hela världen i en droppe. Här skulle jag kunna krypa omkring till dess jag frös fast och själv blev en del av naturen.
Ljuset kan mer, se på detta.
Akvarell i naturlig form. Den går inte att spärra in i någon ram den lever ständigt och långt efter oss.
Så är det även med det som havet formar och lämnar över till oss. Det är ljus och vatten som ger liv. Vi tror nog ofta att det är vi själva...
Jag blir så inspirerad! Nu kan jag jobba en vecka till.
Rocky tyckte nog också det var kul att få vara ute så mycket. Han är ju van att få springa lös hela dagarna hemma hos Elin. Undrar om han ser det jag
ser
När ingen annan ser
så brukar jag ligga och spana och fundera. Dom tror nog inte att jag tänker men jag både ser och hör och tänker för mig själv. Jag har flyttat lite på buskarna så att jag ska få plats. Det är inte mycket att gräva i eller pinka på så varför dom är här kan man fundera över!
Det går många andra hundar förbi här på dagarna och en del blir sittande en stund. Jag försöker kommunicera med dom men dom hör mig sällan.
Idag är både Hjalmar och Calle hemma, så det blir lite förvirrande. Dessutom är Monica på besök. Hjalmar sover naturligtvis, Monica har gått ut för att träffa fd arbetskamrater och Calle sitter vid datorn. SOLEN SKINER! Varför är vi inne?!
Ja ja ja vi har varit ute men...
om det nu är så att man ska ta vara på dagen och det som är och bjuds, då kan man ju inte...ska bara eller måste bara eller vänta lite. Det är här och nu som gäller, i alla fall för en hund. Sen sover man när man är trött, som Hjalmar. Nu ska jag titta länge på Calle med mina vackra hundögon och överföra lite positiva tankar...
Rocky! Ska du med ut?
JAAA!
Du
ser
Det går många andra hundar förbi här på dagarna och en del blir sittande en stund. Jag försöker kommunicera med dom men dom hör mig sällan.
Idag är både Hjalmar och Calle hemma, så det blir lite förvirrande. Dessutom är Monica på besök. Hjalmar sover naturligtvis, Monica har gått ut för att träffa fd arbetskamrater och Calle sitter vid datorn. SOLEN SKINER! Varför är vi inne?!
Ja ja ja vi har varit ute men...
om det nu är så att man ska ta vara på dagen och det som är och bjuds, då kan man ju inte...ska bara eller måste bara eller vänta lite. Det är här och nu som gäller, i alla fall för en hund. Sen sover man när man är trött, som Hjalmar. Nu ska jag titta länge på Calle med mina vackra hundögon och överföra lite positiva tankar...
Rocky! Ska du med ut?
JAAA!
Du
ser
