Det var 29 år sedan!!!
Jag har varit i Paris många gånnger sa jag till sonen, så det ska bli kul att få återse den stan och visa dig. New York var ju en gemensam första upplevelse och London likaså, men Paris där kan jag... Men så när jag uttalade årtalet 1981 som var senaste gången jag var där började jag fundera... Det är ju 29 år sedan!!! Hur gammal är jag!? Visserligen är det en världsstad med lång historia men vad kan inte ha hänt där på nästan 30 år? Det är klart att dom mest kända landmärkena flyttar man inte på men det är ju stadens alla olika områden med sin atmosfär som känns speciell. En fantastisk kulturell häxkittel och en "gatuteater" av rang med många caféstolar för åskådare.
Vem har inte suttit som turist på en caféhörna och bara... ahhh
Turisterna tar aldrig slut och beter sig ganska lika...
En fransyska i Metron är bra mycket trevligare än en i kyldisken på ICA...
Sevärdheterna står kvar likt sovande skönheter bakom rosens törne...
Nya urgamla miljöer som jag innan bara sett från utsidan ger fotografiska utmaningar...
Och så nå´t nytt...
...en garcon som staden varligt tar hand om och bjuder in. Kanske viskar den historiska hemligheter och koder i hans öra eller uppmuntrar den honom att rebelliskt söka sin egen väg genom stadens alla nya gallerier och miljöer. Sådant som ligger i tiden och som han kan orientera sig i. Eller kanske bara ett ord på vägen om hur han ska hantera en faders åsikter om vad man ska akta sig för och vad som är värt att
se
Vems perspektiv gäller?
Här på Hallands Väderö finns massor av fantastiska vyer och annat spännande att se. På helgdagar kan du under vår och sommar stöta på många rara arter.
Till vänster ser ni en typisk makrofotograf...
Inte alls sällsynt och inget att få ståpäls av och helt borta i sitt som ni kan
se
Till vänster ser ni en typisk makrofotograf...
Inte alls sällsynt och inget att få ståpäls av och helt borta i sitt som ni kan
se
Snart mer
Bilder från Fowey.
Om du kommer ihåg så har det inte alltid gått så fort. För inte länge sedan så var bloggarna väldigt lokala och på vissa håll har man fortfarande en fot i den tiden...
även om man hottat upp telefonkiosken!
Däremot undrar jag lite över uppkopplingen...
Men som sagt, snart kommer mer.
Till dess får du hålla tillgodo med en tee
ser
Om du kommer ihåg så har det inte alltid gått så fort. För inte länge sedan så var bloggarna väldigt lokala och på vissa håll har man fortfarande en fot i den tiden...
även om man hottat upp telefonkiosken!
Däremot undrar jag lite över uppkopplingen...
Men som sagt, snart kommer mer.
Till dess får du hålla tillgodo med en tee
ser
Lost in gardens and among organic farmers
Vi övernattade på en "organic farm" South Torfrey Farm och besökte The Lost Gardens of Heligan. Mycket organic var det till slut och därav bilderna i det här inlägget. Vi funderade en del över om dom där organic var lite lost. Men egentligen är det nog mycket både ekologi och ekonomi i begreppet.
Det tog oss ett tag att hitta en inkvartering nere i Cornwall som accepterade hundar. Till slut fick vi korn på South Torfrey Farm och lyckades övertyga både Debbie om att ta emot oss för bara en övernattning och oss själva att det var värt pengarna. Se bara
Två våningar på gaveln i en ladugård ombyggd med stöd av bl a EU-pengar. Kolla in på www.southtorfreyfarm.com Två sovrum nere med egna badrum och det här stora välutrustade allrummet på övervåningen. I en fd stia en bit bort fanns både pool och sauna! Eftersom värmen inte nått England heller så passade vi på att elda i kaminen. Jag kan säga att bastun behövdes inte... Vi bestämde oss snabbt för att stanna ytterligare en natt!
Så var det det här med den trädgården...
hon måste gått bort sig, The Mudd Maid. Vi fick för säkerhets skull både karta, kompass och "have a nice afternoon and good luck..." när vi betalade vårt inträde!?
Vi styrde kosan mot "Jungle"
Kolla in maskrosorna i nederkanten så får du grepp om storleken på dom här "borstarna"!
Det var en fantastisk anläggning och vi förstod snart att den byter ansikte som alla trädgårdar med säsong, värme och årstid. Men var tid har naturligtvis sitt och det gäller bara att ta vara på det.
Som du ser är det inte bara djungel utan många andra teman i den här anläggningen
Trädgårdskonst i naturlig storlek
och så här kan det väl kännas inombords ibland...
Den här killen, han får nog ägna sig åt knipövningar en tid...
Kartan kom väl till pass men någon kompass behövde vi aldrig. Vi strosade i fototempo genom anläggningen
och det vet ju ni som fått förmånen att vara med mig någonstans när jag haft kameran med vad det innebär. Det brukar väl låta ungefär: " Nu bestämmer vi att du inte tar mer än tio bilder på varje ställe...". Fattar ni varför jag är glad över att resten av familjen upptäckt glädjen med fotograferande!
Ljus och former är vad det handlar om
Som sagt i en trädgård finns något för alla vid alla tidpunkter på året och en del kan man till och med glädjas åt även inne på hyllan.
Jag kan rekomendera The Lost Gardens of Heligan www.heligan.com Vi kom både dit och hem utan att komma bort...
Mycket får jag se när jag är ute och re
ser
Det tog oss ett tag att hitta en inkvartering nere i Cornwall som accepterade hundar. Till slut fick vi korn på South Torfrey Farm och lyckades övertyga både Debbie om att ta emot oss för bara en övernattning och oss själva att det var värt pengarna. Se bara
Två våningar på gaveln i en ladugård ombyggd med stöd av bl a EU-pengar. Kolla in på www.southtorfreyfarm.com Två sovrum nere med egna badrum och det här stora välutrustade allrummet på övervåningen. I en fd stia en bit bort fanns både pool och sauna! Eftersom värmen inte nått England heller så passade vi på att elda i kaminen. Jag kan säga att bastun behövdes inte... Vi bestämde oss snabbt för att stanna ytterligare en natt!
Så var det det här med den trädgården...
hon måste gått bort sig, The Mudd Maid. Vi fick för säkerhets skull både karta, kompass och "have a nice afternoon and good luck..." när vi betalade vårt inträde!?
Vi styrde kosan mot "Jungle"
Kolla in maskrosorna i nederkanten så får du grepp om storleken på dom här "borstarna"!
Det var en fantastisk anläggning och vi förstod snart att den byter ansikte som alla trädgårdar med säsong, värme och årstid. Men var tid har naturligtvis sitt och det gäller bara att ta vara på det.
Som du ser är det inte bara djungel utan många andra teman i den här anläggningen
Trädgårdskonst i naturlig storlek
och så här kan det väl kännas inombords ibland...
Den här killen, han får nog ägna sig åt knipövningar en tid...
Kartan kom väl till pass men någon kompass behövde vi aldrig. Vi strosade i fototempo genom anläggningen
och det vet ju ni som fått förmånen att vara med mig någonstans när jag haft kameran med vad det innebär. Det brukar väl låta ungefär: " Nu bestämmer vi att du inte tar mer än tio bilder på varje ställe...". Fattar ni varför jag är glad över att resten av familjen upptäckt glädjen med fotograferande!
Ljus och former är vad det handlar om
Som sagt i en trädgård finns något för alla vid alla tidpunkter på året och en del kan man till och med glädjas åt även inne på hyllan.
Jag kan rekomendera The Lost Gardens of Heligan www.heligan.com Vi kom både dit och hem utan att komma bort...
Mycket får jag se när jag är ute och re
ser
Hästar en självklarhet
när jag hälsar på Elin. Det är vad hon jobbar med och har varit en del av hennes liv i drygt 21 år. Och därmed en del av mitt, i varierande grad naturligtvis. Som fotoobjekt är det som mycket annat levande en utmaning för min del. Så här kommer lite bilder av vad min tid hos Elin nu senast upptogs av.
Elin på jobbet. Kringresande tillridare, beridare, hästtränare eller vad det nu kan heta.
Från en häst till en annan...
åt andra hållet...
lite fortare...
koll på fotografen...
Hemma i hagen på The Lays går en häst som ska föla vilken dag som helst och det är ett riktigt äventyr. Det var först tal om att den skulle fölat natten innan jag åkte hem.
Dottie verkar ta det med ro och är den som verkar minst stirrig. Men hon har å andra sidan gjort det ett par gånger förut.
Så till det många drömmer om, vildhästar. Dom här hittade vi när vi var nere i Cornwall.
Elin får väl skriva en kommentar och förklara vad det är för hästar. Som sagt, för mig är det spännande att försöka förmedla stunden där på heden i blåst och gråväder.
Så kom igen Elin och berätta vad det är vi
ser
Elin på jobbet. Kringresande tillridare, beridare, hästtränare eller vad det nu kan heta.
Från en häst till en annan...
åt andra hållet...
lite fortare...
koll på fotografen...
Hemma i hagen på The Lays går en häst som ska föla vilken dag som helst och det är ett riktigt äventyr. Det var först tal om att den skulle fölat natten innan jag åkte hem.
Dottie verkar ta det med ro och är den som verkar minst stirrig. Men hon har å andra sidan gjort det ett par gånger förut.
Så till det många drömmer om, vildhästar. Dom här hittade vi när vi var nere i Cornwall.
Elin får väl skriva en kommentar och förklara vad det är för hästar. Som sagt, för mig är det spännande att försöka förmedla stunden där på heden i blåst och gråväder.
Så kom igen Elin och berätta vad det är vi
ser
Ny energi är mödan värd...
och på köpet blir det sköna bilder.
Det är inget snack, strövtåg i naturen är avkopplande och energigivande. En skön kontrast till både jobb och vardag i sta´n.
I England har dom ingen allemansrätt men landet genomkorsas av vandringsleder som markägarna håller gångbara till mångas glädje. På de flesta ställen är det inte bara vandringsled utan också ridled. Runt Weston on the Green kunde jag vandra över växlande marker och tillsammans med Rocky hade jag härliga timmar för fotograferande.
Nu var det i ärlighetens namn lite skillnad på våra intressen och Rocky hade nog svårt att förstå varför jag inte visade mer intresse för vad som kunde finnas under jorden och varför jag inte ville hänga med ner utan höll tillbaka honom när han hittade det ena läckra kaninhålet efter det andra.
Ska man vandra längs de här lederna så får man inte vara rädd för hagarnas innevånare.
Man får tvärtom vara beredd på att ta ett tag och flytta dom åt sidan för att komma fram. Och så inte glömma att stänga grinden efter sig...
Alla är inte så närgångna även om dom så länge som möjligt hävdar sin rätt. Men den här hade tagit sig ut på grönare bete så den fick jag fösa hem till rätt sida stängslet.
Vid några tillfällen satte jag mig ner och bara njöt av att se på livet i hagen. Då var det ibland så att jag kände att intresset blev ömsesidigt men säkert på helt olika grunder. En gemensam ingrediens finns nog ändå där om vi bara ger det lite tid och visar lite respekt...
nyfikenhet.
När Elin och Rich hängde med så fick Rocky och Billy lite mer frihet
och jag fick ännu mer tid för detaljer
och frihet att söka fräckare bildvinklar
En annan dag tog jag och Rocky oss med visst mått av envishet och möda genom diken, ris och törnen in i en skog med ett fantastiskt ljus och färgprakt.
Jag skymtade detta blå hav när vi gick genom en kohage inte långt från The Lays och var bara tvungen att hitta in och få fånga det på bild. Med solljuset som nådde in genom gren och bladverk blev det så här fint.
Återigen så dök Rocky i vartenda hål han hittade och det kan jag säga var många i den här skyddade skogen och jag var tvungen att ha koll på var jag satte fötterna för att inte vricka mig.
På köpet fick jag lite Robin Hood känsla
En association som nog mer kommer av all reklam för en ny film än känslan som dök upp där i skogen. Skogens prakt var absolut värd mödan. Frågan är om filmen är något att
se
Det är inget snack, strövtåg i naturen är avkopplande och energigivande. En skön kontrast till både jobb och vardag i sta´n.
I England har dom ingen allemansrätt men landet genomkorsas av vandringsleder som markägarna håller gångbara till mångas glädje. På de flesta ställen är det inte bara vandringsled utan också ridled. Runt Weston on the Green kunde jag vandra över växlande marker och tillsammans med Rocky hade jag härliga timmar för fotograferande.
Nu var det i ärlighetens namn lite skillnad på våra intressen och Rocky hade nog svårt att förstå varför jag inte visade mer intresse för vad som kunde finnas under jorden och varför jag inte ville hänga med ner utan höll tillbaka honom när han hittade det ena läckra kaninhålet efter det andra.
Ska man vandra längs de här lederna så får man inte vara rädd för hagarnas innevånare.
Man får tvärtom vara beredd på att ta ett tag och flytta dom åt sidan för att komma fram. Och så inte glömma att stänga grinden efter sig...
Alla är inte så närgångna även om dom så länge som möjligt hävdar sin rätt. Men den här hade tagit sig ut på grönare bete så den fick jag fösa hem till rätt sida stängslet.
Vid några tillfällen satte jag mig ner och bara njöt av att se på livet i hagen. Då var det ibland så att jag kände att intresset blev ömsesidigt men säkert på helt olika grunder. En gemensam ingrediens finns nog ändå där om vi bara ger det lite tid och visar lite respekt...
nyfikenhet.
När Elin och Rich hängde med så fick Rocky och Billy lite mer frihet
och jag fick ännu mer tid för detaljer
och frihet att söka fräckare bildvinklar
En annan dag tog jag och Rocky oss med visst mått av envishet och möda genom diken, ris och törnen in i en skog med ett fantastiskt ljus och färgprakt.
Jag skymtade detta blå hav när vi gick genom en kohage inte långt från The Lays och var bara tvungen att hitta in och få fånga det på bild. Med solljuset som nådde in genom gren och bladverk blev det så här fint.
Återigen så dök Rocky i vartenda hål han hittade och det kan jag säga var många i den här skyddade skogen och jag var tvungen att ha koll på var jag satte fötterna för att inte vricka mig.
På köpet fick jag lite Robin Hood känsla
En association som nog mer kommer av all reklam för en ny film än känslan som dök upp där i skogen. Skogens prakt var absolut värd mödan. Frågan är om filmen är något att
se
Varför jag åker till England?
Dom här två,
bland annat!
Det kommer mer under dom närmaste dagarna. Du ska få
se
bland annat!
Det kommer mer under dom närmaste dagarna. Du ska få
se
1a maj nästan som revolution...
...fast på svenskt lagom sätt.
Men det får jag ändå säga att dom som tågade i ösregnet såg beslutsamma ut och det är ingen tvekan om vad som gäller.
Det började som vanligt med musikkår och marschtakter på Rådhustorget
Sedan uppställning för att tåga under fanorna genom gatorna i Falkenbergs centrum
och det ser ut som om det inte bara var regnet som hotade...
vad ska han vifta med den där pinnen för?
Nåväl det var inte livshotande så i takt med regndroppar och muskkår tågade stridslystna socialdemokrater iväg
Det har varit mycket snack om låg kändisfaktor på årets 1a-maj-talare Hans Hoff. Han fick hur som helst le och vinka på kändismanér till folket som stod i portuppgångar och under annat skydd för regnet utmed kortegevägen.
Flera glada tågare...
Årets budskap
...
Något firande med musik och tal blev det inte på Rörbäckstorget
Där stod regnvåta stolar tomma och övergivna tillsammans med en halvdrucken märkesvara.
Istället blev det som en del tidigare år ett möte i Folkets Hus med talare
och huvudtalare
För underhållningen stod fantastiska musikanter Malin och Caroline som efter ljudstrul levererade på hög nivå
De allra minsta demonstranterna bättrade på modet med lite ansiktsmålning
Undrar vad han som ska vara vår framtid tänker och
ser
Världen genom ett hål
Idag är det hålkamerans dag. Knappast känt för andra än entusiastiska hobbyfotografer men det handlar egentligen om bildens ursprung, fotografins ursprung.
Ta bort ditt dyra objektiv från din svindyra digitala systemkamera och täck det stora hålet som uppstår med lite pappslöjd. Gör ett litet,litet,litet hål i din pappslöjd och centrera det så gott det går. Här är mitt hål...
Mycket svart eltejp på ett plastlock som jag borrat hål i och så till sist en bit folie med ett nålstick.
Experimentera dig fram till en slutartid som ger acceptabel exponering och...
vipps, så blir det bilder. Imponerande utan linser även om den skärpa jag numera är bortskämd med saknas.
Nu har jag förstått att det ska gå att få till ännu bättre skärpa om jag är mer noggrann med hålets kanter och spänner folien bättre. Nästa år kanske... du får ha koll på callemed
se
Ta bort ditt dyra objektiv från din svindyra digitala systemkamera och täck det stora hålet som uppstår med lite pappslöjd. Gör ett litet,litet,litet hål i din pappslöjd och centrera det så gott det går. Här är mitt hål...
Mycket svart eltejp på ett plastlock som jag borrat hål i och så till sist en bit folie med ett nålstick.
Experimentera dig fram till en slutartid som ger acceptabel exponering och...
vipps, så blir det bilder. Imponerande utan linser även om den skärpa jag numera är bortskämd med saknas.
Nu har jag förstått att det ska gå att få till ännu bättre skärpa om jag är mer noggrann med hålets kanter och spänner folien bättre. Nästa år kanske... du får ha koll på callemed
se
Hv71 Det oundvikliga slutet på en serie
Alla vet innerst inne hur det kommer att sluta men många runt hockeyrinkarna i Sveriges avlånga land försöker förtränga det in i det längsta och blir till slut långa i ansiktet av avund.
Alla utom North Bank Supporters!
Så här är länken
http://www.hv71.se/Medlem/ och en till http://www.northbanks.se/2010/04/24/grattis-hv71/
Vi
ses
Alla utom North Bank Supporters!
Så här är länken
http://www.hv71.se/Medlem/ och en till http://www.northbanks.se/2010/04/24/grattis-hv71/
Vi
ses
Vår i raw
Precis som mitt fotograferande knoppas när jag sitter inomhus i dunklet och hänger över datorn och fascineras över rawbilder så knoppas naturen och våren rusar fram utanför fönstren. Det vill jag inte missa men nu är det ju som tur är förenliga intressen eftersom jag ju måste fylla minneskortet med nya bilder i rawformat, så...
ur mitt kameraöga och pixelstinna minneskort lockar jag nu fram en savfylld knopp som praktiskt taget brister ut under min fotosession i det värmande allomfamnande vårljuset. I raw finns det mer att
se
ur mitt kameraöga och pixelstinna minneskort lockar jag nu fram en savfylld knopp som praktiskt taget brister ut under min fotosession i det värmande allomfamnande vårljuset. I raw finns det mer att
se
Vulkanaska över N37
Hjalmar har just bokat flyg för oss båda till Paris. När vi tittar upp från datorskärmarna får vi nästan hicka.
Är det askmolnet som är över oss??? Det ser lite kusligt ut på himlen. Vi har gått här i flera dagar nu i strålande solsken och undrat vad massmedia hetsar upp sig över. Det som fyllt nyhetssidorna blir med detta lite verkligare... om det nu är askmolnet?
Månljuset blir allt svagare bakom den något brunaktiga slöjan som snabbt fyller himlavalvet. Vad är det vi
ser
Fotomässa i solskenet
Fotomässan är lite av en höjdpunkt på året för många fotoamatörer. En möjlighet att se bilder och känna på prylar. Och så naturligtvis diskutera med försäljare och föreläsare...
som här, Marco Grob.
Ja,ja...!
om du nu måste se honom "lite på riktigt". Verksam som yrkesfotograf i 25 år och nu med sin bas på Manhattan NY. Porträtt är hans grej.
Ett av seminarietemana och likaså utställning var matfoto.
Maten lockade till både avbildning och mat på riktigt om än av lite snabbare variant än det årets kock lagade till för fotograferingen. Den som höll sig framme kunde till och med smaka av det som var färdigfotograferat.
Men mycket prylar är det att både köpa och drömma om.
En sån vägg skulla jag ha hemma att plocka ur!
Men det roligaste är nog ändå seminarierna och aktiviteterna där yrkesfotografer delar med sig.
Som här, modellfotografering.
Efter många timmar var det så tvunget att gå ut i den andra verkligheten. Där sken solen över Göteborg och IFK spelade oavgjort så supportrarna höll sig, om inte på "mattan", så åtminstone i skinnet när dom lite molokna vandrade hemåt bland oss andra som inte brydde oss utan bara njöt i solen.
Spårvagnarna är Göteborgs signum och rullade för dagen obehindrat
så vitt jag kunde
se
som här, Marco Grob.
Ja,ja...!
om du nu måste se honom "lite på riktigt". Verksam som yrkesfotograf i 25 år och nu med sin bas på Manhattan NY. Porträtt är hans grej.
Ett av seminarietemana och likaså utställning var matfoto.
Maten lockade till både avbildning och mat på riktigt om än av lite snabbare variant än det årets kock lagade till för fotograferingen. Den som höll sig framme kunde till och med smaka av det som var färdigfotograferat.
Men mycket prylar är det att både köpa och drömma om.
En sån vägg skulla jag ha hemma att plocka ur!
Men det roligaste är nog ändå seminarierna och aktiviteterna där yrkesfotografer delar med sig.
Som här, modellfotografering.
Efter många timmar var det så tvunget att gå ut i den andra verkligheten. Där sken solen över Göteborg och IFK spelade oavgjort så supportrarna höll sig, om inte på "mattan", så åtminstone i skinnet när dom lite molokna vandrade hemåt bland oss andra som inte brydde oss utan bara njöt i solen.
Spårvagnarna är Göteborgs signum och rullade för dagen obehindrat
så vitt jag kunde
se
Vårkänslor lite här och där
Lördag igen och det blir på helgerna som jag får tid att se mig omkring, fotografera, reflektera... Lördag är ju torgdag och där händer alltid något. Jämfört med den ensamma tulpanförsäljaren i snö och kyla för två månader sedan så prunkar nu torgstånden i vårsolen och kommersen blomstrar.
Visst är det underbart med alla färger och blommor och det glädjer alla. Blommor och växter kan tillgodose många sinnen...
Trädgårdsterapi är inte nytt men inte vanligt heller. Visst ser det ut som om det vore naturligt och självklart.
Torget är ett roligt ställe att fotografera på. Där är människor engagerade i det som bjuds ut och jag kan smälta in i vimlet. Och även när det inte är så trångt så går det bra. Idag var det stor skillnad på stånden, men storleken ska ju inte ha någon betydelse, även om det för ögat är stor skillnad.
Det är frågan om upplevelsen av det som bjuds. Och honung har väl alltid varit lockande i stort som smått och eftertraktat var och hur det än avnjuts. Jag har en känsla av att jag inte provat allt.
En dag som denna med strålande sol från en klarblå himmel är det lätt att känna solenergin värma både kropp och sinne. På ett annat av stadens torg ståtar denna fyrliknande installation som en fräck symbol för miljötänkande. Ännu så länge inte så välanvänd tyvärr. Där kan du ladda din elbil, elmoped eller för den delen din elcykel.
När du gjort det så kan du fara ut till den kustnära naturen. T ex Morups tånge och kolla in andra vårtecken...
men du kan också kolla på andra som kollar.
Andra fåglar än tofsvippan och lärkan i skyn uppenbarligen. Kanske ejdern...
eller praktanden. En nyfiken trut tittar också ut.
Här en ejderhanne som fått en följeslagerska i vår.
Det var inte lika varmt och skönt där ute vid havet. Dels drog molnen in och skymde solen och dels kyler ju havet. Vi har en period nu när det kommer bli varmare innåt land än vid kusten även om våren kom fortare till kusten. Så fågelskådarna stod där och huttrade med huvorna uppe och värmde sig i bilarna med termoskaffe.
Jag nöjde mig med vad jag såg och brydde mig inte om att fråga vad dom
sett.
Visst är det underbart med alla färger och blommor och det glädjer alla. Blommor och växter kan tillgodose många sinnen...
Trädgårdsterapi är inte nytt men inte vanligt heller. Visst ser det ut som om det vore naturligt och självklart.
Torget är ett roligt ställe att fotografera på. Där är människor engagerade i det som bjuds ut och jag kan smälta in i vimlet. Och även när det inte är så trångt så går det bra. Idag var det stor skillnad på stånden, men storleken ska ju inte ha någon betydelse, även om det för ögat är stor skillnad.
Det är frågan om upplevelsen av det som bjuds. Och honung har väl alltid varit lockande i stort som smått och eftertraktat var och hur det än avnjuts. Jag har en känsla av att jag inte provat allt.
En dag som denna med strålande sol från en klarblå himmel är det lätt att känna solenergin värma både kropp och sinne. På ett annat av stadens torg ståtar denna fyrliknande installation som en fräck symbol för miljötänkande. Ännu så länge inte så välanvänd tyvärr. Där kan du ladda din elbil, elmoped eller för den delen din elcykel.
När du gjort det så kan du fara ut till den kustnära naturen. T ex Morups tånge och kolla in andra vårtecken...
men du kan också kolla på andra som kollar.
Andra fåglar än tofsvippan och lärkan i skyn uppenbarligen. Kanske ejdern...
eller praktanden. En nyfiken trut tittar också ut.
Här en ejderhanne som fått en följeslagerska i vår.
Det var inte lika varmt och skönt där ute vid havet. Dels drog molnen in och skymde solen och dels kyler ju havet. Vi har en period nu när det kommer bli varmare innåt land än vid kusten även om våren kom fortare till kusten. Så fågelskådarna stod där och huttrade med huvorna uppe och värmde sig i bilarna med termoskaffe.
Jag nöjde mig med vad jag såg och brydde mig inte om att fråga vad dom
sett.
Favoriter i repris
Jag har nog visat det här beståndet tidigare och sagt att det bara finns på ett ställe vid Doktorspromenaden utmed Ätran. Det var vad jag visste då, nu vet jag att den här klockan finns på fler ställen. Men vad gör det...
njut av dessa vackra vårblomster. Snöklocka, här är en länk för dig som vill veta lite mer
http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/amaryllida/leuco/leucver.html
Så tog jag en sväng i vårsolen om en ny favorit och vårtecken...
en av Falkenbergs häftigaste åkattraktioner med en enorm dragningskraft långt utanför kommunen. Efter Skrea strand förmodligen den attraktion som drar mest ungdomar till kommunen. Jag kan säga att jag har en del träning kvar innan jag kan ge mig ut i den parken. Kanske ska jag hålla mig till mitt fotointres
se
njut av dessa vackra vårblomster. Snöklocka, här är en länk för dig som vill veta lite mer
http://linnaeus.nrm.se/flora/mono/amaryllida/leuco/leucver.html
Så tog jag en sväng i vårsolen om en ny favorit och vårtecken...
en av Falkenbergs häftigaste åkattraktioner med en enorm dragningskraft långt utanför kommunen. Efter Skrea strand förmodligen den attraktion som drar mest ungdomar till kommunen. Jag kan säga att jag har en del träning kvar innan jag kan ge mig ut i den parken. Kanske ska jag hålla mig till mitt fotointres
se
Julen varar än till påska...
Nu kan alla som tyckt det varit lite "pinigt" att juldekorationerna fått stå och hänga kvar på min uteplats tills igår andas ut.
Nu när solen skiner och värmer mina sinnen kommer lusten åter och väcker mina instinkter. Det är dax att pynta... Det går i cykler och jag är i den bemärkelsen mer primitiv (eller komplicerad beroende på hur du ser det) än jag kanske till vardags reflekterar över. Du vet det där med fullmåne och ebb och flod i min inre ocean...
Stjärnors och planeters banor och dragningskraft. Det är komplicerat men ett relativt välordnat kaos.
Nåväl, egentligen är det nog lite tidigt att efter denna kosmiska utflykt gräva där jag står och rota i jorden. För efter en sådan härlig vinter kommer det dröja lite innan jorden är redo. Men i krukor på 4e vån med go eftermiddagssol är det helt okej att plantera.
Alla tycker dock inte det är så kul. Sparvar och Pilfinkar tjattrar och hoppar omkring och undrar var maten tagit vägen? För med julpyntet försvann ockå talgbollarna! Få se nu om dom försöker ruva...
Lite bättre väder önskar jag mig ändå, för även om solen tar sig igenom molntäcket korta stunder så blåser det lite kallt och då och då kommer även lite regn.
Förra helgen hade jag tänkt mig att få komma ut och fotografera men det spöregnade mest hela tiden och det var inte det minsta inspirerande även om det var varmt. Däremot kunde jag glädja mig åt en bra bok som jag gärna rekomenderar, Drömmar vid havet av Björn Larsson. I veckan började jag läsa Ett liv att dö för av Åsa Nilsonne. Den fångade mig direkt. Jag hör runtomkring mig att påsk är deckartid. Var det kommer ifrån vet jag inte men nu verkar det som jag är "med i tiden" för en gångs skull. Det är skönt att jag tagit mig i kragen och kommit igång att läsa igen för det har varit aldeles för lite av det på sistone. Så nu ska jag sätta mig till rätta i soffan och förskjunka i spänning. Äggen får vara för min del, men jag öppnar gärna en godispå
se
Nu när solen skiner och värmer mina sinnen kommer lusten åter och väcker mina instinkter. Det är dax att pynta... Det går i cykler och jag är i den bemärkelsen mer primitiv (eller komplicerad beroende på hur du ser det) än jag kanske till vardags reflekterar över. Du vet det där med fullmåne och ebb och flod i min inre ocean...
Stjärnors och planeters banor och dragningskraft. Det är komplicerat men ett relativt välordnat kaos.
Nåväl, egentligen är det nog lite tidigt att efter denna kosmiska utflykt gräva där jag står och rota i jorden. För efter en sådan härlig vinter kommer det dröja lite innan jorden är redo. Men i krukor på 4e vån med go eftermiddagssol är det helt okej att plantera.
Alla tycker dock inte det är så kul. Sparvar och Pilfinkar tjattrar och hoppar omkring och undrar var maten tagit vägen? För med julpyntet försvann ockå talgbollarna! Få se nu om dom försöker ruva...
Lite bättre väder önskar jag mig ändå, för även om solen tar sig igenom molntäcket korta stunder så blåser det lite kallt och då och då kommer även lite regn.
Förra helgen hade jag tänkt mig att få komma ut och fotografera men det spöregnade mest hela tiden och det var inte det minsta inspirerande även om det var varmt. Däremot kunde jag glädja mig åt en bra bok som jag gärna rekomenderar, Drömmar vid havet av Björn Larsson. I veckan började jag läsa Ett liv att dö för av Åsa Nilsonne. Den fångade mig direkt. Jag hör runtomkring mig att påsk är deckartid. Var det kommer ifrån vet jag inte men nu verkar det som jag är "med i tiden" för en gångs skull. Det är skönt att jag tagit mig i kragen och kommit igång att läsa igen för det har varit aldeles för lite av det på sistone. Så nu ska jag sätta mig till rätta i soffan och förskjunka i spänning. Äggen får vara för min del, men jag öppnar gärna en godispå
se
En kopp kaffe medan det spirar
Det var inte länge sedan jag skrev om den stora snöhögen på Rådhustorget. Den är nu ett minne blott, nu är det äntligen caféväder
och Falkenbergarna är inte sena att söka upp en solvägg, lyfta ut bord och stolar och börja beställa...
Isläget i Ätran vittnar dock fortfarande om den ovanligt långa och kalla vintern
och det ser nästan ut som vid antarktis med isberg.
Därifrån är tärnorna på väg, men än så länge är det måsarna som hålls vid iskanten i det strömmande vattnet.
I båthamnen faller också "täckelsen" och viss aktivitet kan skönjas och höras.
Men det som värmer mest förutom solen är ändå det som kommer ur den allt varmare jorden
och det dröjer inte länge nu!
Något helt annat. Ryktet har jag förstått redan spridits vida kring.
Det sker hela tiden och är inget konstigt, men för mig är det ändå inte vardagsmat.
Det här är min nya bil.
En bil är en bil men jag slutar aldrig att förvånas över vad man tycker att man behöver stoppa innanför det skalet och den här är inget undantag, den här är fylld med massor av fines
ser
och Falkenbergarna är inte sena att söka upp en solvägg, lyfta ut bord och stolar och börja beställa...
Isläget i Ätran vittnar dock fortfarande om den ovanligt långa och kalla vintern
och det ser nästan ut som vid antarktis med isberg.
Därifrån är tärnorna på väg, men än så länge är det måsarna som hålls vid iskanten i det strömmande vattnet.
I båthamnen faller också "täckelsen" och viss aktivitet kan skönjas och höras.
Men det som värmer mest förutom solen är ändå det som kommer ur den allt varmare jorden
och det dröjer inte länge nu!
Något helt annat. Ryktet har jag förstått redan spridits vida kring.
Det sker hela tiden och är inget konstigt, men för mig är det ändå inte vardagsmat.
Det här är min nya bil.
En bil är en bil men jag slutar aldrig att förvånas över vad man tycker att man behöver stoppa innanför det skalet och den här är inget undantag, den här är fylld med massor av fines
ser
Jenny Bohman Blues
Fantastisk känsla och upplevelse på nära håll.
Publikkontakt och smittsam glädje från Jenny och hennes co-gitarrist som var en baddare på flera sätt...
musikaliskt
sett
Ljuset, märker du skillnaden!
Det är något med luften och ljuset...
...våren är på väg och nu ska den ner på marknivå. Och in i dig och mig!
Det har märkts den senaste veckan när solen lyst från en molnfri himmel och det växlat från minus 12 på natten till några plusgrader på eftermiddagen. Idag när jag tog en långpromenad så kunde jag konstatera att snösmältningen är i full gång.
Och det är fantastiskt hur snökristallerna bildar isformationer och hur dom hänger ihop!
Gruset från snöplogningen bidrar säkert till att lagra värme och skynda på smältningen. Men det ger också lite mönster åt mina bilder.
Som sagt, fantastiskt hur det kan hänga ihop!
Nere vid Skrea strand färgas den porösa snön, eller om det varit is, rosa i solnedgången.
Snart är den ett minne blott. Det är ingen tvekan, det är vår i luften. När luften fortfarande är kall på morgon och kväll så gör solen sitt. Du kan lita på lju...
set
...våren är på väg och nu ska den ner på marknivå. Och in i dig och mig!
Det har märkts den senaste veckan när solen lyst från en molnfri himmel och det växlat från minus 12 på natten till några plusgrader på eftermiddagen. Idag när jag tog en långpromenad så kunde jag konstatera att snösmältningen är i full gång.
Och det är fantastiskt hur snökristallerna bildar isformationer och hur dom hänger ihop!
Gruset från snöplogningen bidrar säkert till att lagra värme och skynda på smältningen. Men det ger också lite mönster åt mina bilder.
Som sagt, fantastiskt hur det kan hänga ihop!
Nere vid Skrea strand färgas den porösa snön, eller om det varit is, rosa i solnedgången.
Snart är den ett minne blott. Det är ingen tvekan, det är vår i luften. När luften fortfarande är kall på morgon och kväll så gör solen sitt. Du kan lita på lju...
set
Vacker vintersöndag
Det klarnade upp efter de senaste dagarnas snöande, temperaturen sjönk snabbt och solen strålade på eftermiddagen över falkenbergare och besökare. Många gick ut för att leta upp sina bilar och skotta fram dom.
Promenaden utmed Ågatan var smal men plogad.
Och isläget på loftgången är fortsatt gott men bra mycket glittrigare så här i solskenet.
Imorgon spås det komma mer snö... hur det blir med det får vi
se
